Maj 2018

däran – därifrån
Jär´n bordi Båoträske? Jå, hån jär däran. – Är han från Bodträsk? Ja, han är därifrån.

schäran – härifrån
Jär´a frå böyn? Jå, a jär schäran. – Är hon från byn? Ja, hon är härifrån.

einro – innanför
Kwåst´n sta einro dör´n. – Kvasten står innanför dörren.

öyttro – utanför
Do liot fåra öyttro holmen om do skå få na ve meet. – Du måste fara utanför holmen om du ska få något med meta.

fremro – framför
Hån ståo främro mi så je så eintna. – Han stod framför mig så jag såg inget.

bakro – bakom
A satt bänken bakro mi. – Hon satt bänken bakom mig.

 

 

 

April 2018

ḻ – uttalas som tjockt L

 

je it fäile till frökost – jag äter fil till frukost

nöyhalstreströmmingen – nyhalstrad strömming

tånnbrötöylla – hårt eller mjukt tunnbröd, pålägg av exempelvis fisk, potatis, lök
(surströmming eller halstrad strömming)

hå ve na dååpp ini kjaneistern – har vi nåt fikabröd i brödburken (plåtburken)

gred´n – grädde

miḻe – mjöl

ve liot tjyyp eka – vi måste köpa ägg

pålt´n – palt

bḻåopålt´n – blodpalt

störning – stuvning på fläsk eller kött

gröyll – spilla vid sidan om, söla ned när man häller upp exempelvis mjölk

lät smöre kḻyken – låt smöret smälta

Mars 2018

ḻ uttalas som tjockt L

 

hivel – hyvel

håmarn å späiken – hammaren och spiken

tåombstock – tumstock

vötopasse – vattenpasset

knäiv – kniv

twäing – tving

brere – brädan

sneicker – snickra

trere – trä

täḻi – tälja

kota – tälja, lite mer planlöst

kjaarv – karva

kånan – hyvelspån

töyndre – tändved

speilk steicken – spänta stickor (för att göra upp eld)

 

 

Februari 2018

ḻ – uttalas som tjockt L

 

i stjälltack – ledarfår med skälla

in bääss – en bagge

i lap – ett lamm

tjittn – kätte

öullsax – ullsax

skröubbståoḻ – skrubbstol där man först satt och grovkammade den klippta ullen innan man kardade den

kjard – kard

härvelkors – garnvinda

in nöyststeick – den fästs på en stolsrygg och används för att spänna ut garnhärvan när garnet nystas

in steicksöm – en stickning, exempelvis strumpstickning

 

 

Januari 2018

ḻ – uttalas som tjockt L

 

i anderbråk – trämall för att böja skidbrätte

rännståvaran – skidstavarna

tröuen – trugor på skidstaven

fjätane – skidspannet

öḻen – skinnöglor, enkel skidbindning som helst användes med snibbskor

rään – åka skidor på längden

reinn – åka skidor nedför en backe

tjiro – tjära

åt tjåra andran – att tjära skidorna

December 2017

Di gja å di gja å kål e promener.
Di pråta å di pråta å kål e konverser.
Di äta å di äta å kål e bullerjong,
å så jär e båra tjyttspare.

De går och de går och kallar det promenera.
De pratar och de pratar och kallar det konversera.
De äter och de äter och kallar det buljong
och så är det bara köttspad.

November 2017

I raams
Pela, pela fåotan
reist ät fåro
lööp ät djeto
köut ät kåon
fann ät åt do
läot gja he´m
till måmmen å påppen.

En ramsa
Vicka (rör) på fötterna
söka efter fåren
springa efter getterna
springa efter korna
hittade inte igen dem
måste gå hem
till mamma och pappa.

Oktober 2017

Hin – här

Hin skå do få sei – Här ska du få se.

Din – där

Hån sta jo din – Han står ju där.

Säive – på sidan om

He var blåbera säive veän – Det fanns blåbär på sidan om vägen.

Meitta – på mitten

Tjyr ät meitta veän – Kör inte mitt på vägen.

Näret – nedför

Var förseikti na do gja nerät trappen – Var försiktig när du går nedför trappen.

September 2017

ḻ – uttalas som tjockt L

 

rövelsskåon – skor med halvhöga skaft

stjinnstövlen – skinnstövlar

häḻidasswårtskåon – finskor, från början endast svarta

låoskåon – svarta helgdagsskor, senare även bruna

batskåon – de lindades med vävda skoband runt skaften

kängskåon – dam eller barnskor som remmades hela vägen

löudden – filtskor

remeskåon – skor som remmades

smärtingskåon – mörkblå eller grå tygskor

skåon tjeeipp – skorna är för stora och ”glappar”

 

Augusti 2017

 

Åt våra gnöo – att gnälla och klaga

Åt våra försån – att vara försagd

Åt våra lakräckt – att ha svårt att försonas

Åt våra sniper – att röra sig nätt och på ett fint sätt

Åt våra ettseiend – att alltid vara noga med att saker och ting gagnar en själv

Åt våra vesito – att stanna för länge vid besök eller om smuts som är svår att få bort