Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
smyri – smörja in
småḻ, i kökosmåḻ – en liten bit, en kaksmula
sneipp å i stot – gå iväg en stund
sneipp åsta – göra en snabbvisit
snota – nudda, snudda vid
snyy – det snöar
snäo – flint, skallig
snäohågge – kalhygge, jfr snaggat
snött – allt, alltihop
snöör se – ta en tupplur, kasta sig
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
skårapråm – spark med flak
skååft – arbeta övertid
sköum, he sköum – det skymmer
sleek – slicka
sliver – smickra
slivre – smicker
sḻöförjus – lat och ovårdad person
slöuk – sluka
smiri – smedja
smoḻa sot – smula sönder (även fil eller mjölk med smulat tunnbröd, hårdbröd)
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
skröuft – roligt
skröup, våra skröup – slösa
skröuvt – räcker länge
skrövḻa – skrynklig
skweeḻ – skrika, gallskrika
skwåller – skvaller, skvallra
skåkali – skakig, darrig
skåḻ i swett – blöt i svett
skåra – skada (både substantiv och verb)
skåralit – skadligt, värdefullt
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
skreen – skräna, skrika
skreill – åka skridskor
skreissla – vara ur form
skrepa – skröplig, ur form
skrepe – skräpet
skrod´er – skryta, skrävla
skråne – skrumpen
skråpaböull – sladdbarn
skråväxt – gänglig, tanig
skröno – klenväxt
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
schḻåkalit – ostadigt, utan styrsel
schwåsali – slarvig, hafsig
sisselstjit – gulsparv
skjack – skev, sned
skjappḻi – skaplig, något så när
skjaver – skava
skḻöör – ödla
skopas – kesa, om ex kalvar eller kor som hoppar och rusar iväg
skora – granska, syna
skral, känn se skral – krasslig, ur form
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
saken – sakna
sannfeḻa, våra sannfeḻa – tala sanning
sannfärrdi – uppriktig, sanningsenlig
sa´t, sat´n – sand (ofta i bestämd form)
schalu – nedstämd
scheran – härifrån
schḻoos inei se – slafsa i sig glupskt
schḻåkalit – utan styrsel, ostadigt, rankt
schḻåoma – undernärd, mager
schnö´r se – ta en tupplur
schwaska – slarvig
schweinn – allvarlig
schwiro – små knott, svidknott
schwårm – svamla
schwårme – svammel
schåån – härifrån
seindre – smolk, bottenskrap, grums
senfeḻa – saktelig
sior – sjuda
siotweinne kjaff – starkt kaffe
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
rackeḻ – krångla
ragge – dis
reeink – (att) gunga
reek – driva med, följa med
reiststeicken – tändstickor
renfärrli – renlig
revanse´r – härja, stoja, bråka
rikole´r – busa, härja
råḻidjers – sårig, hudflängd
råḻka – svart lera ex. på sjöbotten
råomptåsken – grodyngel
rårarätt – ”radrätt”, enligt boken
råske – matavfall, ex potatiskal som gavs till kreaturen
räot – råma
rösoli – orolig, ej stilla
röu – ser ut att, he röu våra så – det ser ut att vara så
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
pavanse´r – gestikulera
pela (ve fåotn) – vicka med foten
pjesk – flicka
prock – liten kalv
påntlårv – trasdocka
pö´r – trasa
pö´rat – trasigt
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
oani – ovanpå
onda för onda – undan för undan, allt eftersom
opa – på
opa de väise – på det viset, även i betydelsen gravid
omikräing – förvirrad
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
na, dji na – henne, ge henne
naarschner – något så när
nagoloto – någorlunda
nantin – någonsin
neimb – läraktig, lätt för att lära
nioḻ – smyga (med sig)
niromörkre – månen i nedan, mörkt
nå´k – spydig, ironisk
nåpas – gno och arbeta
nöttjin – naken
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
maak – många
mafeḻat – besvärligt
makoloto – på många sätt
mangs (he) – till och med (det)
mase´r – gå, promenera
meste – nästan, nära på
miḻ – mjöl
miḻdåompt – en nypa mjöl
misspjela sä – försäga sig
mitt i deer – plötsligt, mitt i
moniders – var någonstans
mora – knoga på i lugnt tempo
mågahåo – förstånd att äta lagom mycket
mån äi – alltid något
mäinder he – kanske det
möḻ ihåop – skrynkla ihop
möye – mygg
möyl – boll
