November 2017

I raams
Pela, pela fåotan
reist ät fåro
lööp ät djeto
köut ät kåon
fann ät åt do
läot gja he´m
till måmmen å påppen.

En ramsa
Vicka (rör) på fötterna
söka efter fåren
springa efter getterna
springa efter korna
hittade inte igen dem
måste gå hem
till mamma och pappa.

Publicerat i Okategoriserade

Oktober 2017

Hin – här

Hin skå do få sei – Här ska du få se.

Din – där

Hån sta jo din – Han står ju där.

Säive – på sidan om

He var blåbera säive veän – Det fanns blåbär på sidan om vägen.

Meitta – på mitten

Tjyr ät meitta veän – Kör inte mitt på vägen.

Näret – nedför

Var förseikti na do gja nerät trappen – Var försiktig när du går nedför trappen.

Publicerat i Okategoriserade

September 2017

rövelsskåon – skor med halvhöga skaft

stjinnstövlen – skinnstövlar

häLidasswårtskåon – finskor, från början endast svarta

låoskåon – svarta helgdagsskor, senare även bruna

batskåon – de lindades med vävda skoband runt skaften

kängskåon – dam eller barnskor som remmades hela vägen

löudden – filtskor

remeskåon – skor som remmades

smärtingskåon – mörkblå eller grå tygskor

skåon tjeeipp – skorna är för stora och ”glappar”

 

Publicerat i Okategoriserade

Augusti 2017

 

Åt våra gnöo – att gnälla och klaga

Åt våra försån – att vara försagd

Åt våra lakräckt – att ha svårt att försonas

Åt våra sniper – att röra sig nätt och på ett fint sätt

Åt våra ettseiend – att alltid vara noga med att saker och ting gagnar en själv

Åt våra vesito – att stanna för länge vid besök eller om smuts som är svår att få bort

Publicerat i Okategoriserade

Juli 2017

våra opa äindje – arbeta med slåttern

stjiro – skäran, ett redskap

leien – lien

hässireinden – ”rindor” eller stänger som man hässjade, lade höet på

hässistöLpan – hässjestolpar

sita – brynsten som användes för att slipa och bättra på liens egg

weti opa leien – skärpa liens egg

åte – stickande, bitande insekter utomhus såsom mygg och knott, ej getingar

stjöyla – ryggsäck av skinn för maten man hade med

blata – törstsläckande blandning av fil och vatten eller kärnmjölk och vatten

blatflaska – träflaska för drycken

böLkuno – en kvinna som lyfte upp bördan med hö på mannens axlar

slå opa dåga – slå med lien tidigt på morgonen med dagg i gräset

i kåfåor – kofoder som räckte för en ko i ett år

djile – gille när man firade att höbärgningen var klar, ofta gräddades våfflor

 

L uttalas som tjockt l.

Publicerat i Okategoriserade

Juni 2017

råmptåsken – grodyngel

misomarstöke – storstädning innan midsommar

konvallibLåomen – liljekonvaljer

jank å i gröut – klippa lite grand, jämna till (håret)

tjitfoLke – känt folk, personer man träffat förut

jåta – äta glupskt

sööy ät båt´n – luta inte båten

jäärmt – idissla

nöyckeL – blinka i samförstånd, flirta

jyr – yr, vimmelkantig eller svamlig (om en person)

jyring – svamlig person

kjan do jööLp me – kan du hjälpa mig

 

Publicerat i Okategoriserade

Maj 2017

mafeLat – besvärligt

miLdåompt – mjölnypa

miokköko – mjukkaka

misspjela – försäga sig (ev. med avslöjande min)

må´n äi, må´n i – alltid något

månnvärra – läppar

mäink – minska

möurspeora – murslev

 

Publicerat i Okategoriserade

April 2017

pansjåon – pension

påvelser – gestikulera, väsnas

peingsthäLja – pingsthelgen

pela – vicka ex. med fötterna

pjeesk – ung flicka

pLåg, klipLåk – klädplagg

pöör – trasa

pörat – trasigt

pota – peta

pront – absolut, till vilket pris som helst (skul pront ini biln)

pröto, prötoför – pratsam (hån var pröto)

påntlårv – trasdocka

Publicerat i Okategoriserade

 

Mars 2017

Två äldre herrar stod och läste skylten utanför kaféet;
Kaffe, te, chokolade m.m.

”Ja, kjafe och te he vet man jo wo ne jär
men kokoladé å m m ha je ät småka”

Ja, kaffe och te det vet man ju vad det är men choklad och m.m. har jag inte smakat.

sess ni – (var så god och) sitt ned
sessen ni – sitt ned (till flera personer)
in kjafeläka – en kaffetår
kjafetjälera – kaffekärlen
kjafedarr´n – koffeinabstinens
kjager – darra på handen
kjagerhänt – darrhänt
töyppa – pipen på kaffepannan

Meist man i kjafestji opa gåLve få man kjafefrämmond.
Tappar man en kaffesked på golvet får man kaffegäster.

 

Publicerat i Okategoriserade

Februari 2017

he bLås djäLmat – det blåser kallt

he grein eeill – det blåser kallt, vinden är kall (sägs aldrig om sommarvindar)

he bLåås tjånat – det blåser kallt

moka snyn – skotta snö

NåoLa jär kål woran a än bLåås – Nordanvinden är kall varifrån den än blåser…

 

Publicerat i Okategoriserade