Gott nytt år 2018!

Klicka på rubriken Texter ovan och välj Månadens ord och uttryck. Förutom månadens nya ord kan du också fördjupa dig i en text om en speciell maträtt, POTATISOST. Receptet finns, till och med på kalixbondska! Smaklig måltid!

Publicerat i Okategoriserade

 

 

Publicerat i Okategoriserade

Potatisost

Potatisosten är utan tvekan en urnorrbottnisk rätt. Ja, man kan lokalisera den ännu snävare. För 30 år sedan var den knappast känd utanför Kalix-bygden med Morjärv och Töre. Urbaniseringen de senaste decennierna har hjälpt till att sprida den, och 1972 upplevde den en kort period av världsberömmelse. Det berodde på kalixfödde Sven-Åke Lundbäck. lnnan han åkte till vinter-OS i Sapporo i Japan, sa han till en norrbottnisk sportjournalist att han säkert skulle komma att sakna mamma Blendas potatisost, men att det i övrigt inte var några särskilda bekymmer med att tävla så långt hemifrån. De serviceinriktade japanska arrangörerna hade gjort en sammanställning av vad de mer bemärkta deltagarna hade yttrat före tävlingarna och där nämndes också Sven-Åkes. Sammanställningen fanns tillgänglig på de flesta språk, till hjälp för OS-journalisterna. Sen gick det som det gick. Sven-Åke vann som bekant 15 km, men sen blev han förkyld och hamnade långt ner i prislistorna. En journalist från Sydney i Australien, som uppenbarligen inte hade så många egna stjärnor att bevaka, fördrev tiden med att läsa igenom japanernas deltagarpresentation. Han läste grundligt, och då han träffade på Sven-Åkes yttrande, började han dra slutsatser. I en rapport hem till tidningen i Sydney ägnade han några rader åt potatisosten – ett nytt svenskt undermedel, som borde föras upp på listan över förbjudna dopingmedel. Detta om potatisostens sentida historia, och om faran av, eller nyttan med, sysslolösa journalister. Potatisostens ursprung är mera dunkelt, inte ett ord i någon skrift. Jo, förresten, i ett brev från Frida Drugge i Västanäs, mellan Kalix och Morjärv, finns några rader, värda att citera. Så här skriver hon bland annat: ”Potatisost är en gammal potatisrätt som bygger på ingredienser från den egna torvan, som var så vanligt förr i tiden. Potatis odlades ju allmänt, kummin plockades också, växte vilt nästan överallt, på lindor och i hagar. Mjölk hade man i regel från den egna kossan, så också den lilla smörklicken. Vetemjöl och sirap måste köpas, men var billigt, således i lösvikt. Alltså: Barnaskaran blev mätt för en billig penning. ” Så till själva potatisosten, som inte alls är någon ost. Det finns en del varianter på receptet. Vi presenterar den såsom Mimmi Carlsson i Gammelgården vid Kalixälven lagade den åt oss.

1 liter potatismos
1/2 dl sirap
2 tsk anis eller kummin
50 g margarin eller smör
2 dl mjölk
2 tsk salt
2 dl vetemjöl
smör eller margarin till formen

Koka den skalade potatisen i saltat vatten och mosa den utan några tillsatser. Sätt igång ugnen, 200 grader. Rör ner de övriga ingredienserna i det varma potatismoset. Som vanligt måste man avpassa mjölkmängden så att smeten blir lagom i konsistensen. Den ska vara som en inte alltför fast gröt. Man ska kunna ”skrapa ner” den ur burken i den smorda ugnsformen. Grädda i ugnen omkring 40 minuter. Kontrollera färgen efter halva tiden, om den tenderar att bli för mörk, täck med en bit aluminiumfolie. Den skall bli ljusbrun på ytan och gyllengul invändigt. Ätes varm med smör eller sylt, eller kall skivad som smörgåspålägg. Man kan också skiva resterna och steka skivorna. Variationer: Fänkål som krydda i stället för anis eller kummin. Man kan röra om i smeten i ugnen då den börjat få färg längs kanterna och sen röra om då och då tills konsistensen är lagom. Den får inte bli fast som en pannkaka. Mjölk- och mjölproportionerna kan varieras i det oändliga. Det är ju med dom ingredienserna man reglerar smetens konsistens. Gott, men mäktigt och mättande med långtidsverkan, var matredaktionens enhälIiga uttalande.

Texten hämtad ur NORRBOTTENS MATBOK, utgiven av Skrivarförlaget/Norrbottens Bildningsförbund, 1980

 

Under senhösten 2017 har deltagarna i studiecirkelgruppen Köliskålvan översatt receptet till kalixbondska.

Potåtisåost´n

1 l potåtismo´s
½ dl sirappen
2 tsk anis å kimane
2 dl sopan
50 g smöre äl margarine
2 tsk sålte
2 dl wetmiḻe
smöre äl margarine åt smyri fårmen vä
Kåok skåḻapotåtisen ini såltevattne å moos do ötan na me´r uti. Slå åogno opa 200 graad. Röör ni ållt de anne ini varmmos´n. Såm vanlit liot man räätt sopan så åt smet´n bḻä lögot tjåck. Hån skå våra såm in lögot tjåck grött. Man skå koon skråpa ni´n ini fårmen.
Gräädd ini åogno, nedro meitta, kröngo 40 minöut. Kåntrålle´r färja ät hålve täin så nä ät bränns, hån få ät bḻä för mörk. Fåll e bihövs kjan do täck yvi vä aluminiumfolien. Hån skå bḻä liosbröun ötani å djöyllengu´l innani. Skå ätas varm ve smöre äl söylt´n. Man kjan å äta´n kå´l stjive opa smörgåsa. Man kjan å äta´n stjive å stekt.
Variasjåona: Fänkåḻkröydde i ställe för anis äl kimane. Man kjan röör om smet´n ini åogno längs kjantan å seran röör om då å då tillers konsistens´n jär lögo. Hån få ät bḻä såm in pannköko. Sopan å miḻe kjan varieres huri mytji så helst. He jär jo vä de eingrediensan man bistäm tjåckleka opa smet´n. Gått, men mäktit å mättend öundi la´k täi, he var wå ååll bordi matredaksjon töykt.
(Serveres ve tånnbröre å smöre. Kjan å serveres ve stekt reimefläske)
ḻ uttalas som tjockt L.

Publicerat i Okategoriserade

Januari 2018

i anderbråk – trämall för att böja skidbrätte

rännståvaran – skidstavarna

tröuen – trugor på skidstaven

fjätane – skidspannet

öLen – skinnöglor, enkel skidbindning som helst användes med snibbskor

rään – åka skidor på längden

reinn – åka skidor nedför en backe

tjiro – tjära

åt tjåra andran – att tjära skidorna

 

L uttalas som tjockt l
Publicerat i Okategoriserade

December 2017

Di gja å di gja å kål e promener.
Di pråta å di pråta å kål e konverser.
Di äta å di äta å kål e bullerjong,
å så jär e båra tjyttspare.

De går och de går och kallar det promenera.
De pratar och de pratar och kallar det konversera.
De äter och de äter och kallar det buljong
och så är det bara köttspad.

Publicerat i Okategoriserade

November 2017

I raams
Pela, pela fåotan
reist ät fåro
lööp ät djeto
köut ät kåon
fann ät åt do
läot gja he´m
till måmmen å påppen.

En ramsa
Vicka (rör) på fötterna
söka efter fåren
springa efter getterna
springa efter korna
hittade inte igen dem
måste gå hem
till mamma och pappa.

Publicerat i Okategoriserade

Oktober 2017

Hin – här

Hin skå do få sei – Här ska du få se.

Din – där

Hån sta jo din – Han står ju där.

Säive – på sidan om

He var blåbera säive veän – Det fanns blåbär på sidan om vägen.

Meitta – på mitten

Tjyr ät meitta veän – Kör inte mitt på vägen.

Näret – nedför

Var förseikti na do gja nerät trappen – Var försiktig när du går nedför trappen.

Publicerat i Okategoriserade

September 2017

rövelsskåon – skor med halvhöga skaft

stjinnstövlen – skinnstövlar

häLidasswårtskåon – finskor, från början endast svarta

låoskåon – svarta helgdagsskor, senare även bruna

batskåon – de lindades med vävda skoband runt skaften

kängskåon – dam eller barnskor som remmades hela vägen

löudden – filtskor

remeskåon – skor som remmades

smärtingskåon – mörkblå eller grå tygskor

skåon tjeeipp – skorna är för stora och ”glappar”

 

Publicerat i Okategoriserade

Augusti 2017

 

Åt våra gnöo – att gnälla och klaga

Åt våra försån – att vara försagd

Åt våra lakräckt – att ha svårt att försonas

Åt våra sniper – att röra sig nätt och på ett fint sätt

Åt våra ettseiend – att alltid vara noga med att saker och ting gagnar en själv

Åt våra vesito – att stanna för länge vid besök eller om smuts som är svår att få bort

Publicerat i Okategoriserade

Juli 2017

våra opa äindje – arbeta med slåttern

stjiro – skäran, ett redskap

leien – lien

hässireinden – ”rindor” eller stänger som man hässjade, lade höet på

hässistöLpan – hässjestolpar

sita – brynsten som användes för att slipa och bättra på liens egg

weti opa leien – skärpa liens egg

åte – stickande, bitande insekter utomhus såsom mygg och knott, ej getingar

stjöyla – ryggsäck av skinn för maten man hade med

blata – törstsläckande blandning av fil och vatten eller kärnmjölk och vatten

blatflaska – träflaska för drycken

böLkuno – en kvinna som lyfte upp bördan med hö på mannens axlar

slå opa dåga – slå med lien tidigt på morgonen med dagg i gräset

i kåfåor – kofoder som räckte för en ko i ett år

djile – gille när man firade att höbärgningen var klar, ofta gräddades våfflor

 

L uttalas som tjockt l.

Publicerat i Okategoriserade