December 2017

Di gja å di gja å kål e promener.
Di pråta å di pråta å kål e konverser.
Di äta å di äta å kål e bullerjong,
å så jär e båra tjyttspare.

De går och de går och kallar det promenera.
De pratar och de pratar och kallar det konversera.
De äter och de äter och kallar det buljong
och så är det bara köttspad.

Publicerat i Okategoriserade

November 2017

I raams
Pela, pela fåotan
reist ät fåro
lööp ät djeto
köut ät kåon
fann ät åt do
läot gja he´m
till måmmen å påppen.

En ramsa
Vicka (rör) på fötterna
söka efter fåren
springa efter getterna
springa efter korna
hittade inte igen dem
måste gå hem
till mamma och pappa.

Publicerat i Okategoriserade

Oktober 2017

Hin – här

Hin skå do få sei – Här ska du få se.

Din – där

Hån sta jo din – Han står ju där.

Säive – på sidan om

He var blåbera säive veän – Det fanns blåbär på sidan om vägen.

Meitta – på mitten

Tjyr ät meitta veän – Kör inte mitt på vägen.

Näret – nedför

Var förseikti na do gja nerät trappen – Var försiktig när du går nedför trappen.

Publicerat i Okategoriserade

September 2017

rövelsskåon – skor med halvhöga skaft

stjinnstövlen – skinnstövlar

häLidasswårtskåon – finskor, från början endast svarta

låoskåon – svarta helgdagsskor, senare även bruna

batskåon – de lindades med vävda skoband runt skaften

kängskåon – dam eller barnskor som remmades hela vägen

löudden – filtskor

remeskåon – skor som remmades

smärtingskåon – mörkblå eller grå tygskor

skåon tjeeipp – skorna är för stora och ”glappar”

 

Publicerat i Okategoriserade

Augusti 2017

 

Åt våra gnöo – att gnälla och klaga

Åt våra försån – att vara försagd

Åt våra lakräckt – att ha svårt att försonas

Åt våra sniper – att röra sig nätt och på ett fint sätt

Åt våra ettseiend – att alltid vara noga med att saker och ting gagnar en själv

Åt våra vesito – att stanna för länge vid besök eller om smuts som är svår att få bort

Publicerat i Okategoriserade

Juli 2017

våra opa äindje – arbeta med slåttern

stjiro – skäran, ett redskap

leien – lien

hässireinden – ”rindor” eller stänger som man hässjade, lade höet på

hässistöLpan – hässjestolpar

sita – brynsten som användes för att slipa och bättra på liens egg

weti opa leien – skärpa liens egg

åte – stickande, bitande insekter utomhus såsom mygg och knott, ej getingar

stjöyla – ryggsäck av skinn för maten man hade med

blata – törstsläckande blandning av fil och vatten eller kärnmjölk och vatten

blatflaska – träflaska för drycken

böLkuno – en kvinna som lyfte upp bördan med hö på mannens axlar

slå opa dåga – slå med lien tidigt på morgonen med dagg i gräset

i kåfåor – kofoder som räckte för en ko i ett år

djile – gille när man firade att höbärgningen var klar, ofta gräddades våfflor

 

L uttalas som tjockt l.

Publicerat i Okategoriserade

Juni 2017

råmptåsken – grodyngel

misomarstöke – storstädning innan midsommar

konvallibLåomen – liljekonvaljer

jank å i gröut – klippa lite grand, jämna till (håret)

tjitfoLke – känt folk, personer man träffat förut

jåta – äta glupskt

sööy ät båt´n – luta inte båten

jäärmt – idissla

nöyckeL – blinka i samförstånd, flirta

jyr – yr, vimmelkantig eller svamlig (om en person)

jyring – svamlig person

kjan do jööLp me – kan du hjälpa mig

 

Publicerat i Okategoriserade

Maj 2017

mafeLat – besvärligt

miLdåompt – mjölnypa

miokköko – mjukkaka

misspjela – försäga sig (ev. med avslöjande min)

må´n äi, må´n i – alltid något

månnvärra – läppar

mäink – minska

möurspeora – murslev

 

Publicerat i Okategoriserade

April 2017

pansjåon – pension

påvelser – gestikulera, väsnas

peingsthäLja – pingsthelgen

pela – vicka ex. med fötterna

pjeesk – ung flicka

pLåg, klipLåk – klädplagg

pöör – trasa

pörat – trasigt

pota – peta

pront – absolut, till vilket pris som helst (skul pront ini biln)

pröto, prötoför – pratsam (hån var pröto)

påntlårv – trasdocka

Publicerat i Okategoriserade

 

Mars 2017

Två äldre herrar stod och läste skylten utanför kaféet;
Kaffe, te, chokolade m.m.

”Ja, kjafe och te he vet man jo wo ne jär
men kokoladé å m m ha je ät småka”

Ja, kaffe och te det vet man ju vad det är men choklad och m.m. har jag inte smakat.

sess ni – (var så god och) sitt ned
sessen ni – sitt ned (till flera personer)
in kjafeläka – en kaffetår
kjafetjälera – kaffekärlen
kjafedarr´n – koffeinabstinens
kjager – darra på handen
kjagerhänt – darrhänt
töyppa – pipen på kaffepannan

Meist man i kjafestji opa gåLve få man kjafefrämmond.
Tappar man en kaffesked på golvet får man kaffegäster.

 

Publicerat i Okategoriserade