I ordlistan I åoḻleist opa Köḻismåḻe presenteras en del uttryck och talesätt om bybor. Ursprunget till hur dessa uttryck uppkommit kan det ibland vara svårt att veta.
Bjumisträsk (Töre) – Biombiskråken (kråken – kråkor)
Björkfors – Bjärkfårssparran (sparran – sparvarna)
Bodträsk – Båoträskaran ve grötn ini hårschn (ve grötn ini hårschn – med gröten i halsen)
Bredviken – Breviksbḻara (bḻara – bladen)
Åoḻleist opa Köḻismåḻe innehåller en del namn, och öknamn, om byar och bybor, en del ganska harmlösa och andra lite elakare.
Pulingan jåra så eni så när di skå drå åop båtn gja åll opa soma säir. – Pålängeborna är så eniga så när de ska dra upp båten går alla på samma sida.
Köḻisbåon jåra så hemtjer så når di koma söro Piit så jär e såm i kjaröytjabat så dra å dra. – Kalixborna är så hemkära så när de kommer söder om Piteå så är det som ett gummiband som drar och drar.
Täoran å Säoran, såm täorspeiken, hårta ötan höur. – Törebor och Sörenbor, som törespiken, hälften utan huvud. (i Töre fanns en fabrik som tillverkade spik, kanske dyckert)
Uttrycken är hämtade ur Åoḻleist opa Köḻismåḻe, ḻ uttalas som tjockt L
”Håhåjaja” som fastra saar,”sio bån å eingen far, åttonde marra å nionde je”
– håhåjaja, som faster sa, sju barn och ingen far, åttonde märren och nionde jag.
Hån sei öut såm sparrn såm fåḻ o gocko
– han ser ut som sparven som följer efter göken (dvs mager).
Hån jär så fåti så´n tjänn ät åt kåongens möynt
– han är så fattig så han känner inte igen kungens mynt.
He så hafs he skjafs
– det som används blir nött.
Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe” ḻ uttalas som tjockt L
Såm i kåo opa måḻe dör – likt en ko på målad dörr (sägs om en dum person)
Hån jär ät gåo för böyxen sein – han är inte god för, äger inte sina egna byxor
Di veta ät huri ne gja teill å swe lössren – de vet inte hur det går till att svedja, bränna vägglössen, om de som inte begriper sig
He jär better räken ålldeles fel än mäste rätt – det är bättre att räkna alldeles fel än nästan rätt
Gjamaḻgåssan ha höushålle öundi möyssan – ungkarlarna har hushållet under mössan
Neck meran do kjan men swåra för he do ha djåort – neka medan du kan men stå för det du har gjort
Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”
(g) betyder att uttalet skiljer mellan byarna, uttalas med eller utan g
ḻ uttalas som tjockt L
Tjinlit var e, lat var do, din fick do – tjänligt var det, lat var du, där fick du
Sleikt do åomgjas ve, sleikt do bḻä – du blir som dem du umgås med
Gja gåḻmeilla – gå runt mellan gårdarna (kanske med skvaller)
Gåḻfyri – från gård till gård
Gjadd ihåop se – gadda ihop sig, gå ihop
Ha do ne örkt? – Har du det arbetsamt, jobbigt?
Hioḻ ini höure – det går runt i huvudet
A djick an såm i härvelkors – Hon gick an som en garnvinda (snurrade runt)
Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”
ḻ uttalas som tjockt L
A ha mirja såm in pissmäor – hon har midja som en pissmyra (smal)
Di jåra såm särken å röva – de är som särken och röven (alltid efter varandra)
Ät jär do bordi såckre – du är inte gjord av socker (sägs till den som är rädd att bli blöt i regnet)
Hån sanne opa ne – han gick ed på det
Gåo densoma – lycklig den
Väḻis di – lyckliga dig
I fḻöuende seinn – ursinne
Koma i fḻöuende seinn – komma i flyende sinne (upprörd, arg)
(g) betyder att uttalet skiljer mellan byarna, uttalas med eller utan g
ḻ – uttalas som tjockt L
Nagerst – någonstans
Monni nagerst så do rävaspåre? – Var någonstans såg du rävspåret?
Na(g)ostans – någonstans (inte så preciserat)
Ät skå je fåra naostans – Inte ska jag fara någonstans.
Nanvegs – någonstans
Dö skå ät nanvegs! – Du ska inte någonstans!
Na(g)oloto – någorlunda
Je sneickre i båoḻ å he bḻe naoloto – Jag snickrade ett bord och det blev någorlunda.
Januari 2022
Arostans – annanstans
He jär ät na veiller arostans – Det är inte bättre någon annanstans.
Eingenvegst – ingenstans
Dö gja eingenvegst! – Du går ingenstans!
Eingostans – ingenstans
Eingostans fanns e få se kjaffe – Ingenstans fanns det att få sig kaffe.
Makostans – på många ställen
Makostans var e fåttigt den tein – På många ställen var det fattigt den tiden.
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
åscha – glupsk, våra åscha – gräver åt sig
åseint – intet
åssnat, åschnat – besvärligt
åtabak, fårstadörrn ståo åtabak – farstudörren stod öppen
åti – bredvid
åvåot – blötföre
åväxt – öde, avsides
åårn – ordna
äindje – höbärgning
äinkot, djåra i äinkot – på pin kiv, göra med flit
ämli – känna sig dålig, inte i form
ända läik – (tänk) ändå
ät – inte
ät je veissa – åtminstone inte jag
äärn – ämna, je jär ärne – jag ämnar, tänker
äärrd – kull, fågelkull
öffer – i vägen, stå öffer – stå i vägen
ögondes – avundsjuk, missunnsam
örkdan – vardagen
örkt – besvärligt, slitsamt
örsnöurr – trollslända
ötyvi – utöver
öuta – utantill
öutle – less, trött, missmodig
öyntjeli – ynklig
öytteri – omkring, utanför
öyttro – utanför
öö – öda, ödsla
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
åokåna – obekant, främling
åolöten – rackarungar
åom vårtanne – huller om buller, virrvarr
åondaföron – oföretagsam
åoppstoka – uppklädd
åopptoga – uppförslut, uppförsbacke
åoschak – orsak
åoserotarmen – lysten, sugen på något gott att äta, beror på den ”tarmen”
åoskjavers – inte så illa, inte oävet
åotjit – okänd
åovöḻa – spefull, respektlös
åovöḻing – lymmel
åovörn – otrevligt sätt
åoånis – missunnsam
Kalixbondska 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.