Oktober 2018

(g) uttalas ibland, uttalet skiljer mellan olika byar

barhöur – barhuvad

beicklat – svagt, ostadigt, vingligt

bidjere – begäret

bidjåra – begära

bigja(g)en – begagna

bio teill – bjuda till, anstränga sig

biråma de – besinna dig, hejda dig

bisneippelit – snabbt undanstökat

he djik besneippelit – det gick snabbt, lätt

bitön – ängslig

bjärn – björn

bjärntanna – sicksackstygn

bleingres – tappa räkningen

bleinger me ät – stör mig inte så jag tappar räkningen

blåra – bläddra

September 2018

ḻ uttalas som tjockt L

aftavaḻ  – aftonvard, kvällsmat

annvåra – iaktta, uppmärksamma

anwår – varannan

aritan – arton

armest – knappast, ett uttryck för tvivel

aroloto – annorlunda

arostans – annanstans

atörs – åt fel håll

avensjåon – auktion

avensiok – avundsjuk

 

Augusti 2018

En av de barnramsor som finns att läsa i stora ordlistan, I åoḻleist opa Köḻismåḻe.  De två ordlistorna och CD-skivan finns åter att köpa på Kalix Bibliotek.

Ett å to´- beribo´
Trei å föyr – sḻå i löyr
Fem å sex – gja till vegs
Sio å ått – gja äätt i pått
Ni´å ti´ – sta å kni´
Elav å tåḻv – slå näsan i gåḻv
Trettan å fjåortan – nåpp ihåp låortan
Femtan å sextan – tjyyr ihåp hästan
Söyttan å aritan – sḻå ihåp tallrikan
Neittan å tjio – häng op i smörtio.

 

Juli 2018

Denna månad blir det en mycket fyndig text skriven av Alexander Lindgren från Påläng. Han framför denna rapp tillsammans med gruppen GÅRK. Lyssna på den genom att klicka på LÄNKAR här ovan, välj http://www.thekalixlanguage.org och klicka på MUSIC.

 

Heavy bondska

Text: Alexander Lindgren

 

He jär beitti o mårjan å je liot stei åopp

je kåok me kjaffe å ta me in kåopp.

Öut bordi höuse å såop å borda bråo

ein ini föuse åsta mjölk i kåo.

 

Je far åt Skåtan å dra åopp näta

je jär håongra å liot jo hå me na äta.

Seimpen å låkan å nan knåbba seik

båra he jär färskt – jär e då läik.

 

Nåpp frusileimbera å stjiot in håra

ät jär e na spåra uti he jär båra djåra.

Åopp ipi berge å hågg se nan tåll

åt kwiln så jär man no gjanska åll.

 

Man hålla rackel schär – kröngo vela

man mora vårn da – bḷä ät nantin feḷa.

Leigg å weil se å våra i fri

he få man djåra når man jär grivi ni.

 

 

Juni 2018

ḻ – uttalas som tjockt L

 

Kåḻvkreick – spillkråka

Siselstjit – gulsparv

Spirilipi – enkelbeckasin

Djyḻiböytt – taltrast

Spititit – talltita

Nåristjir – nötskrika

Nåttskwötto – fladdermus

Maj 2018

 

däran – därifrån
Jär´n bordi Båoträske? Jå, hån jär däran. – Är han från Bodträsk? Ja, han är därifrån.

schäran – härifrån
Jär´a frå böyn? Jå, a jär schäran. – Är hon från byn? Ja, hon är härifrån.

einro – innanför
Kwåst´n sta einro dör´n. – Kvasten står innanför dörren.

öyttro – utanför
Do liot fåra öyttro holmen om do skå få na ve meet. – Du måste fara utanför holmen om du ska få något med meta.

fremro – framför
Hån ståo främro mi så je så eintna. – Han stod framför mig så jag såg inget.

bakro – bakom
A satt bänken bakro mi. – Hon satt bänken bakom mig.

 

 

 

April 2018

ḻ – uttalas som tjockt L

 

je it fäile till frökost – jag äter fil till frukost

nöyhalstreströmmingen – nyhalstrad strömming

tånnbrötöylla – hårt eller mjukt tunnbröd, pålägg av exempelvis fisk, potatis, lök
(surströmming eller halstrad strömming)

hå ve na dååpp ini kjaneistern – har vi nåt fikabröd i brödburken (plåtburken)

gred´n – grädde

miḻe – mjöl

ve liot tjyyp eka – vi måste köpa ägg

pålt´n – palt

bḻåopålt´n – blodpalt

störning – stuvning på fläsk eller kött

gröyll – spilla vid sidan om, söla ned när man häller upp exempelvis mjölk

lät smöre kḻyken – låt smöret smälta

Mars 2018

ḻ uttalas som tjockt L

 

hivel – hyvel

håmarn å späiken – hammaren och spiken

tåombstock – tumstock

vötopasse – vattenpasset

knäiv – kniv

twäing – tving

brere – brädan

sneicker – snickra

trere – trä

täḻi – tälja

kota – tälja, lite mer planlöst

kjaarv – karva

kånan – hyvelspån

töyndre – tändved

speilk steicken – spänta stickor (för att göra upp eld)

 

 

Februari 2018

ḻ – uttalas som tjockt L

 

i stjälltack – ledarfår med skälla

in bääss – en bagge

i lap – ett lamm

tjittn – kätte

öullsax – ullsax

skröubbståoḻ – skrubbstol där man först satt och grovkammade den klippta ullen innan man kardade den

kjard – kard

härvelkors – garnvinda

in nöyststeick – den fästs på en stolsrygg och används för att spänna ut garnhärvan när garnet nystas

in steicksöm – en stickning, exempelvis strumpstickning