ḻ uttalas som tjockt L
aftavaḻ – aftonvard, kvällsmat
annvåra – iaktta, uppmärksamma
anwår – varannan
aritan – arton
armest – knappast, ett uttryck för tvivel
aroloto – annorlunda
arostans – annanstans
atörs – åt fel håll
avensjåon – auktion
avensiok – avundsjuk
En av de barnramsor som finns att läsa i stora ordlistan, I åoḻleist opa Köḻismåḻe. De två ordlistorna och CD-skivan finns åter att köpa på Kalix Bibliotek.
Ett å to´- beribo´
Trei å föyr – sḻå i löyr
Fem å sex – gja till vegs
Sio å ått – gja äätt i pått
Ni´å ti´ – sta å kni´
Elav å tåḻv – slå näsan i gåḻv
Trettan å fjåortan – nåpp ihåp låortan
Femtan å sextan – tjyyr ihåp hästan
Söyttan å aritan – sḻå ihåp tallrikan
Neittan å tjio – häng op i smörtio.
Denna månad blir det en mycket fyndig text skriven av Alexander Lindgren från Påläng. Han framför denna rapp tillsammans med gruppen GÅRK. Lyssna på den genom att klicka på LÄNKAR här ovan, välj http://www.thekalixlanguage.org och klicka på MUSIC.
Text: Alexander Lindgren
He jär beitti o mårjan å je liot stei åopp
je kåok me kjaffe å ta me in kåopp.
Öut bordi höuse å såop å borda bråo
ein ini föuse åsta mjölk i kåo.
Je far åt Skåtan å dra åopp näta
je jär håongra å liot jo hå me na äta.
Seimpen å låkan å nan knåbba seik
båra he jär färskt – jär e då läik.
Nåpp frusileimbera å stjiot in håra
ät jär e na spåra uti he jär båra djåra.
Åopp ipi berge å hågg se nan tåll
åt kwiln så jär man no gjanska åll.
Man hålla rackel schär – kröngo vela
man mora vårn da – bḷä ät nantin feḷa.
Leigg å weil se å våra i fri
he få man djåra når man jär grivi ni.
Kåḻvkreick – spillkråka
Siselstjit – gulsparv
Spirilipi – enkelbeckasin
Djyḻiböytt – taltrast
Spititit – talltita
Nåristjir – nötskrika
Nåttskwötto – fladdermus
däran – därifrån
Jär´n bordi Båoträske? Jå, hån jär däran. – Är han från Bodträsk? Ja, han är därifrån.
schäran – härifrån
Jär´a frå böyn? Jå, a jär schäran. – Är hon från byn? Ja, hon är härifrån.
einro – innanför
Kwåst´n sta einro dör´n. – Kvasten står innanför dörren.
öyttro – utanför
Do liot fåra öyttro holmen om do skå få na ve meet. – Du måste fara utanför holmen om du ska få något med meta.
fremro – framför
Hån ståo främro mi så je så eintna. – Han stod framför mig så jag såg inget.
bakro – bakom
A satt bänken bakro mi. – Hon satt bänken bakom mig.
je it fäile till frökost – jag äter fil till frukost
nöyhalstreströmmingen – nyhalstrad strömming
tånnbrötöylla – hårt eller mjukt tunnbröd, pålägg av exempelvis fisk, potatis, lök
(surströmming eller halstrad strömming)
hå ve na dååpp ini kjaneistern – har vi nåt fikabröd i brödburken (plåtburken)
gred´n – grädde
miḻe – mjöl
ve liot tjyyp eka – vi måste köpa ägg
pålt´n – palt
bḻåopålt´n – blodpalt
störning – stuvning på fläsk eller kött
gröyll – spilla vid sidan om, söla ned när man häller upp exempelvis mjölk
lät smöre kḻyken – låt smöret smälta
hivel – hyvel
håmarn å späiken – hammaren och spiken
tåombstock – tumstock
vötopasse – vattenpasset
knäiv – kniv
twäing – tving
brere – brädan
sneicker – snickra
trere – trä
täḻi – tälja
kota – tälja, lite mer planlöst
kjaarv – karva
kånan – hyvelspån
töyndre – tändved
speilk steicken – spänta stickor (för att göra upp eld)
i stjälltack – ledarfår med skälla
in bääss – en bagge
i lap – ett lamm
tjittn – kätte
öullsax – ullsax
skröubbståoḻ – skrubbstol där man först satt och grovkammade den klippta ullen innan man kardade den
kjard – kard
härvelkors – garnvinda
in nöyststeick – den fästs på en stolsrygg och används för att spänna ut garnhärvan när garnet nystas
in steicksöm – en stickning, exempelvis strumpstickning
i anderbråk – trämall för att böja skidbrätte
rännståvaran – skidstavarna
tröuen – trugor på skidstaven
fjätane – skidspannet
öḻen – skinnöglor, enkel skidbindning som helst användes med snibbskor
rään – åka skidor på längden
reinn – åka skidor nedför en backe
tjiro – tjära
åt tjåra andran – att tjära skidorna
