December 2022

Pålänge – Pulingåostan (pålängeostar)

Rian – Blåmissoräian (blåmisso, misso – när mjölken skär sig)

Risön – Räisölappan (risölappar)

Rolfs – Råschan, Småsäliråschan (småsälg-rolfsare)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för December 2022

November 2022

Karlsborgsverken – Bröuksaran (de från bruket, fabriken)

Korpikå – Ståltkorpikan (stolta korpikåbor)

Lantjärv – Rö´lantjärvaran (röda lantjärvare, politiskt?)

Målsön – Mårschöstjiren (målsöskatorna)

Nyborg – Nybårikråken (kan syfta på att de mörkklädda arbetarna som färdades över isen till fabriken i Karlsborg såg ut som kråkor)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för November 2022

Oktober 2022

Granån – Grenåpoppan (poppan är också ett namn för harungar)

Holmträsk – Håḻmträskmosatramparan (mossatrampare – mosstrampare)

Hällfors – Hällfårssparran (sparran – sparvarna)

Iniholmen – Håḻmherran, herran bordi Inihåḻmen (herrarna från Iniholmen)

Kamlunge – Fḻotakjambḻångaran (flottarkamlungare)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Oktober 2022

September 2022

Bondersbyn – lakhårschebåndersböyaran (långhalsade bondersbyare)

Börjelsbyn – Tioabyrilsböyaran (tjuvaktiga börjelsbyare)

Båtskärsnäs –  Pḻassaran (boende i Båtskärsnäs, Platsen)

Gammelgården – Gjamaḻgårsgḻåopan (busungar, slynglar från Gammelgården)

även Skarphökogjamaḻgåḻaran (gammelgårdare med skarpa hakor)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för September 2022

Augusti 2022

I ordlistan I åoḻleist opa Köḻismåḻe presenteras en del uttryck och talesätt om bybor. Ursprunget till hur dessa uttryck uppkommit kan det ibland vara svårt att veta.

Bjumisträsk (Töre) – Biombiskråken (kråken – kråkor)

Björkfors – Bjärkfårssparran (sparran – sparvarna)

Bodträsk – Båoträskaran ve grötn ini hårschn (ve grötn ini hårschn – med gröten i halsen)

Bredviken – Breviksbḻara (bḻara – bladen)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Augusti 2022

Juli 2022

Åoḻleist opa Köḻismåḻe innehåller en del namn, och öknamn, om byar och bybor, en del ganska harmlösa och andra lite elakare. 

Pulingan jåra så eni så när di skå drå åop båtn gja åll opa soma säir.   – Pålängeborna är så eniga så när de ska dra upp båten går alla på samma sida. 

Köḻisbåon jåra så hemtjer så når di koma söro Piit så jär e såm i kjaröytjabat så dra å dra. – Kalixborna är så hemkära så när de kommer söder om Piteå så är det som ett gummiband som drar och drar.

Täoran å Säoran, såm täorspeiken, hårta ötan höur. – Törebor och Sörenbor, som törespiken, hälften utan huvud. (i Töre fanns en fabrik som tillverkade spik, kanske dyckert)

                                                          

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Juli 2022

Juni 2022

Uttrycken är hämtade ur Åoḻleist opa Köḻismåḻe, ḻ uttalas som tjockt L

”Håhåjaja” som fastra saar,”sio bån å eingen far, åttonde marra å nionde je”

– håhåjaja, som faster sa, sju barn och ingen far, åttonde märren och nionde jag.

Hån sei öut såm sparrn såm fåḻ o gocko

– han ser ut som sparven som följer efter göken (dvs mager).

Hån jär så fåti så´n tjänn ät åt kåongens möynt

– han är så fattig så han känner inte igen kungens mynt.

He så hafs he skjafs

– det som används blir nött.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Juni 2022

Maj 2022

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”  ḻ uttalas som tjockt L

Såm i kåo opa måḻe dör – likt en ko på målad dörr (sägs om en dum person)

Hån jär ät gåo för böyxen sein – han är inte god för, äger inte sina egna byxor

Di veta ät huri ne gja teill å swe lössren – de vet inte hur det går till att svedja, bränna vägglössen, om de som inte begriper sig

He jär better räken ålldeles fel än mäste rätt – det är bättre att räkna alldeles fel än nästan rätt

Gjamaḻgåssan ha höushålle öundi möyssan – ungkarlarna har hushållet under mössan

Neck meran do kjan men swåra för he do ha djåort – neka medan du kan men stå för det du har gjort

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Maj 2022

April 2022

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”

(g) betyder att uttalet skiljer mellan byarna, uttalas med eller utan g

ḻ uttalas som tjockt L

Tjinlit var e, lat var do, din fick do – tjänligt var det, lat var du, där fick du

Sleikt do åomgjas ve, sleikt do bḻä – du blir som dem du umgås med

Gja gåḻmeilla – gå runt mellan gårdarna (kanske med skvaller)

Gåḻfyri – från gård till gård

Gjadd ihåop se – gadda ihop sig, gå ihop

Ha do ne örkt? – Har du det arbetsamt, jobbigt?

Hioḻ ini höure – det går runt i huvudet

A djick an såm i härvelkors – Hon gick an som en garnvinda (snurrade runt)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för April 2022

Mars 2022

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”

ḻ uttalas som tjockt L

A ha mirja såm in pissmäor – hon har midja som en pissmyra (smal)

Di jåra såm särken å röva – de är som särken och röven (alltid efter varandra)

Ät jär do bordi såckre – du är inte gjord av socker (sägs till den som är rädd att bli blöt i regnet)

Hån sanne opa ne – han gick ed på det

Gåo densoma – lycklig den

Väḻis di – lyckliga dig

I fḻöuende seinn – ursinne

Koma i fḻöuende seinn – komma i flyende sinne (upprörd, arg)

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Mars 2022