Potatisost

Potatisosten är utan tvekan en urnorrbottnisk rätt. Ja, man kan lokalisera den ännu snävare. För 30 år sedan var den knappast känd utanför Kalix-bygden med Morjärv och Töre. Urbaniseringen de senaste decennierna har hjälpt till att sprida den, och 1972 upplevde den en kort period av världsberömmelse. Det berodde på kalixfödde Sven-Åke Lundbäck. lnnan han åkte till vinter-OS i Sapporo i Japan, sa han till en norrbottnisk sportjournalist att han säkert skulle komma att sakna mamma Blendas potatisost, men att det i övrigt inte var några särskilda bekymmer med att tävla så långt hemifrån. De serviceinriktade japanska arrangörerna hade gjort en sammanställning av vad de mer bemärkta deltagarna hade yttrat före tävlingarna och där nämndes också Sven-Åkes. Sammanställningen fanns tillgänglig på de flesta språk, till hjälp för OS-journalisterna. Sen gick det som det gick. Sven-Åke vann som bekant 15 km, men sen blev han förkyld och hamnade långt ner i prislistorna. En journalist från Sydney i Australien, som uppenbarligen inte hade så många egna stjärnor att bevaka, fördrev tiden med att läsa igenom japanernas deltagarpresentation. Han läste grundligt, och då han träffade på Sven-Åkes yttrande, började han dra slutsatser. I en rapport hem till tidningen i Sydney ägnade han några rader åt potatisosten – ett nytt svenskt undermedel, som borde föras upp på listan över förbjudna dopingmedel. Detta om potatisostens sentida historia, och om faran av, eller nyttan med, sysslolösa journalister. Potatisostens ursprung är mera dunkelt, inte ett ord i någon skrift. Jo, förresten, i ett brev från Frida Drugge i Västanäs, mellan Kalix och Morjärv, finns några rader, värda att citera. Så här skriver hon bland annat: ”Potatisost är en gammal potatisrätt som bygger på ingredienser från den egna torvan, som var så vanligt förr i tiden. Potatis odlades ju allmänt, kummin plockades också, växte vilt nästan överallt, på lindor och i hagar. Mjölk hade man i regel från den egna kossan, så också den lilla smörklicken. Vetemjöl och sirap måste köpas, men var billigt, således i lösvikt. Alltså: Barnaskaran blev mätt för en billig penning. ” Så till själva potatisosten, som inte alls är någon ost. Det finns en del varianter på receptet. Vi presenterar den såsom Mimmi Carlsson i Gammelgården vid Kalixälven lagade den åt oss.

1 liter potatismos
1/2 dl sirap
2 tsk anis eller kummin
50 g margarin eller smör
2 dl mjölk
2 tsk salt
2 dl vetemjöl
smör eller margarin till formen

Koka den skalade potatisen i saltat vatten och mosa den utan några tillsatser. Sätt igång ugnen, 200 grader. Rör ner de övriga ingredienserna i det varma potatismoset. Som vanligt måste man avpassa mjölkmängden så att smeten blir lagom i konsistensen. Den ska vara som en inte alltför fast gröt. Man ska kunna ”skrapa ner” den ur burken i den smorda ugnsformen. Grädda i ugnen omkring 40 minuter. Kontrollera färgen efter halva tiden, om den tenderar att bli för mörk, täck med en bit aluminiumfolie. Den skall bli ljusbrun på ytan och gyllengul invändigt. Ätes varm med smör eller sylt, eller kall skivad som smörgåspålägg. Man kan också skiva resterna och steka skivorna. Variationer: Fänkål som krydda i stället för anis eller kummin. Man kan röra om i smeten i ugnen då den börjat få färg längs kanterna och sen röra om då och då tills konsistensen är lagom. Den får inte bli fast som en pannkaka. Mjölk- och mjölproportionerna kan varieras i det oändliga. Det är ju med dom ingredienserna man reglerar smetens konsistens. Gott, men mäktigt och mättande med långtidsverkan, var matredaktionens enhälIiga uttalande.

Texten hämtad ur NORRBOTTENS MATBOK, utgiven av Skrivarförlaget/Norrbottens Bildningsförbund, 1980

 

Under senhösten 2017 har deltagarna i studiecirkelgruppen Köliskålvan översatt receptet till kalixbondska.

Potåtisåost´n

1 l potåtismo´s
½ dl sirappen
2 tsk anis å kimane
2 dl sopan
50 g smöre äl margarine
2 tsk sålte
2 dl wetmiḻe
smöre äl margarine åt smyri fårmen vä
Kåok skåḻapotåtisen ini såltevattne å moos do ötan na me´r uti. Slå åogno opa 200 graad. Röör ni ållt de anne ini varmmos´n. Såm vanlit liot man räätt sopan så åt smet´n bḻä lögot tjåck. Hån skå våra såm in lögot tjåck grött. Man skå koon skråpa ni´n ini fårmen.
Gräädd ini åogno, nedro meitta, kröngo 40 minöut. Kåntrålle´r färja ät hålve täin så nä ät bränns, hån få ät bḻä för mörk. Fåll e bihövs kjan do täck yvi vä aluminiumfolien. Hån skå bḻä liosbröun ötani å djöyllengu´l innani. Skå ätas varm ve smöre äl söylt´n. Man kjan å äta´n kå´l stjive opa smörgåsa. Man kjan å äta´n stjive å stekt.
Variasjåona: Fänkåḻkröydde i ställe för anis äl kimane. Man kjan röör om smet´n ini åogno längs kjantan å seran röör om då å då tillers konsistens´n jär lögo. Hån få ät bḻä såm in pannköko. Sopan å miḻe kjan varieres huri mytji så helst. He jär jo vä de eingrediensan man bistäm tjåckleka opa smet´n. Gått, men mäktit å mättend öundi la´k täi, he var wå ååll bordi matredaksjon töykt.
(Serveres ve tånnbröre å smöre. Kjan å serveres ve stekt reimefläske)
ḻ uttalas som tjockt L.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.