Andra texter

Fet-teisdan i Sangis
Minnen nedskrivna av Gun-Britt Morin, Stormyrsten 

Når je var lät´n var Fet-teisdan meste som in häḻida. Nan da innan ile påppa å väärmd andran yvi ilo, kneot fast bråken uti spets´n å andren. He var veiktit att hå i stårt bräät för man ååkt jo för de meest å nöyest. Å seran tjåra´n do. Je kjan än tjäänn gåolåkta.
Måmma kåoke knäcka, som ve fick hå ve ås ini in ströut ini feicka. Bihövd andran gja lättan så har man ve se in liosståomp som man gne öundi andran ve, så blev e better. Var e kḻåddföre så var e soma, fram ve liose!

Så bar e å. Meinsta lillback bḻe såm nagge, frå ååll åongan så ååkt. Ve böyggd spreintan ve dårje å sny, å trampe å packe å så sprant ve fler meter, (in del).
Je ramle mest. Ibland var e ledit frå skåola håḻve dan. Seran var e dags åt fåra å tåålk. Böndren bröuke ha spåra åt häämt höe frå lörin opa Kålmöyra, för at åongan sku få tåålk. Så fåor ve, ´ån Bröuks-John eller ´ån Bröuks-Holger ve häst´n, a Blenda, skreinda, å in håop åongo hängandes baki uti i rep. Så fick ve traamp höe ini skreinda, når båond´n moka ein e. Seran bar e å hemåt. Då har måmma kåoke bruna bönen. Ettåta fick ve i semmel ve kåoke sopan. Gott var e! Di så våor ellär fick tåålk baki branbilo, å små-åongan fick siti opa fḻake.
Så fåor bil´n i wörv röunt böyn. He var framet kwiln, når arbetsdan var slöut.
Då bröuke ´ån Pet-Sune ta öut a Donna å släran, å då var e dags för i nöy rees. Små-åongan öundi fäll´n ini släran å ve så våor i gröut ellär, uti i rep baki.
Men nö djick e åonda! A Donna var i gröut rädd å se, å i gjaak fick ve slääpp så´n Sune fick lågen ni a.
Når je ble ellär bröuke ne våra pjäx-dans´n ipi Korpik. He var värre trevvlit.

________________________________________________________________

Ord och uttryck som är hämtat ur ÅoLleist opa KöLismåLe – Ordlista på Kalixmålet

 L uttalas som tjockt l.
(g) inom parentes visar att uttalet skiljer sig mellan byarna,
det uttalas med eller utan g.

Om sny´n – om snö

 i aprilöur – apriloväder

bLutoföre – blött före

bLäira – blidväder

he brota – det bär igenom (ex. skaren)

he bär ni – ymnigt snöfall

drevsny´n – drivsnö

he dräiv – det driver snö

i snydrääiv – en snödriva

eillvere – illväder

fionasny´n – fjunig snö

he fLeir – fuktig luft som fryser till snöskimmer

fLeire – snöskimmer

he fLen – fukt som fryser till på ex. marken eller en sten

he fröus öundi – det fryser fast under ex. skidorna

fäive – lätt snödrev i svag vind

gleinga – vattenhalka

gLåppersny´n – blötsnö

he ha(g)eL – det haglar

hagLe – hagel

höLot – halt

kLådd(fö´re) – ”kladdföre” vid kramsnö

he kLåådd – det fastnar, ”kladdar” under skidorna

he kreem – det fryser under skidorna

kremma – kramsnö

kå´lgnirofö´re – kärvt före på kall snö

kå´lsny´n – kall snö

kåornasny´n – kornig snö

he laamp – kraftigt snöfall med blöt snö

lapphanskan – fuktiga snöflingor stora som handskar

milaskräbben – mellanskare

miveinterskräbben – midvinterskare

he jär murot – svårframkomligt på löst snöunderlag

neobrotan – skare eller före som varken bär eller brister

nöysny´n – nysnö

skräbben – tunn skare

skåran – skaren

sköur – bromsa med foten på snö eller is

sköurjärn, sköurtjir – bromsjärn, bromskedja på ex. timmerkälken

slåttre – regnblandat snöfall

snyda´pe – snöröken

snydre´ve – snödrev

snygLåppre – blötsnö

he snyy – det snöar

soran – snösörjan

stråningen – den sista nysnön på våren, anses tina bort den gamla snön

sutofö´re – blött, lite slaskigt före

söyllat – mycket slaskigt före

söyppa – snösörja

he tjåLa – tjälen fryser till

tjåLan – tjälen

tjälinghåLka – vattenhalka på isunderlag eller packad snö, ”kärringhalka”

vötohåLka – se ovan

he tråsa å snyy – lätt snöfall

törrsny´n – torrsnö

å nöyest – färdas ospårat ex. med skidor

vååot – vatten i fruset skidspår

åofört – dåligt före

öur, snyöur – snöyra

moka sny´n – skotta snö

snyskåveL – snöskyffel

snyköro – snökara

snyråka – snöraka

snypLåo(g) – snöplog

_______________________________________________________________

(H)e var i gjaak föyr männistj så hete MAAK, NAANN, NANN AANN å EINGEN.

Di haar i veiktit arbét så skul djåras å MAAK töyckt åt NAANN skul tå ta: ve döyj.

NANN AANN kot å ha djåort e men EINGEN djåoL e.

NAANN bLe förarje, för he var jo ejenteli(g)en MAAKs arbét.

MAAK töyckt nö åt NAAN AANN kot djåra na åt e men EINGEN förståo åt MAAK båoLes hå djåort e.

Nå, he sLöute ve åt MAAK stjöylld opa NANN AANN, nar e förhöull se så åt EINGEN kot stjöyll opa NAANN.

(H)e – uttalet skiljer sig mellan byarna så bokstav inom parentes uttalas ibland inte, se även ejenteli(g)en
ta: – uttalas med långt a
djåoL – L uttalas som tjockt l