Feile
ḻ uttalas som tjockt L
Somartein var man jo såm biråoend å feile. Ja et såm di nö jåra biråoend å narkotika ell ann gjarnskap, ötan för ått håll se freisk å stärk. Har mann et hyvi feile, har mann no et yvileva somarhettan å bärninga. Beitti å mårjan steg mann åopp å styrkt se ve in fälsmoḻa å i såltströmmingsspilo. Å ve he inni mågan, kot mann kḻår se hela lake dan, fåll e å var varmt å mytsi bremsen å taka inni lörin har töusn speik. Når dan var yvi kot mann tå se inn smedder fältalling för åt tjyḻ ni se, åm e et fanns nan kålgröt.
Så I första åt fåḻke et har kont kḻår se, åm di et har hyvi i brå å störot feil till styri opa. Åll djåoḻ sett ege feijl, et kot mann tjyp e issi åfern. Sopan har mann inni föuse, å tåo ein bordi kvällsmjöḻkninga, tåo framm i fältråg ell i böytt el in våcker spilköum, rörd ni nager stji bordi gåmmaḻfeile, steld e åt seira å vente. Når e har byrt å staan, stelld mann e kålan na tag, åså var e båra till eta bordi.
Sådän enkelt jär jo eingtna inni leive. Rett såm e var byrd e å ååsk, å då blev e rennesmjöḻka bordi feile. Freste do åt hääl de na feil bordi tråge, så fåor ålltihåp opa i gjack, å rann öut opa båoḻe å ni opa gåḻve å je tråo meste öut opa gåln.
Inni wåḻo böy fanns e ållti naan, såm har in djiupan tjällar, såm kot bivåra feile, å deit kot mann gja å loon se fälteta. Har hela böyn mishepḻes ve feile, kot mann djåra såm je läärd me å mårmora.
Je var no siu år då, för je kot lesa, di har jo tweinge me issi skåola å lesninga. Den här somardan har je lete me issi Böyvekgrava, i to meter djiup grivigrav, där e växt slöye å åkerbera. Berfåot var mann jo, å djyrja kwåsa milla tån, men veissa förstörd mann jo et smärtingskåon. Wån je nåppe åkerbera så je nager blåsmåbḻåomo. Dåmden nåppe je åt måmma å djick hem, skåld å föttren å reckt framm bḻåomen. Måmma tacke å set do inni in kåpp. ”Var hittade du de här? – I Byvikgraven. Vad är det för blommor? Är det inte violer? – Nä, det är det inte:”
Je froga åll söyskona vå heden var förena bḻåomo, men eingen veisst, men når je froga mårmora, så sar hö, åt e var tucker mann djåoḻ fälteta bordi. Då luto je jo få veta huri mann då skul djåra. ”Jåo, do liut tå bḻara å legg inni sopan.” Bḻåomen je har nåppe, har jo einger blar, så he var båra tå se dräkta å maser håḻvmeila tillbåka issi Böyvekgrava. Bḻara sååt nerersti opa marka, våor röund å tjåck å i gröut kḻeibba.
Når je kåm hem jöuḻpt mårmora me, lar bḻara inni i sopagḻas å stelld e inni skjaffereie. Der ståoe´nager dåga, å nar je tåo framm´e så vare FEILE.
Ester H. Rönnqvist
Tånnbröbak
Förr båka man tånnbröre 2 gjak o åre, höst å våor. Ini wån böy vare naer kuni så djick å hjöḻpt till ve bake. Dagslöna var et så står men di fick bröre å kḻådda ve se hem.
To dåa fyri bake ile man op bökostugo. Man ile varsamt för åt åomn ät skull fåra eill. Man ile yvi hela hällna å man kot nytti bjärka, tålln å grena. När man grädde bröre anvite man båra bjärk å tåll. Kviln fyriåta bake djåord kuno i freisk. He var kåornmiḻ å vattn å fick sta till mårjan. Då tåo man freiska å bḻate ni hö ini sköummjölka, kåornmiḻe, sålte å i gröut å wetmiḻ. Wetmiḻe har man uti för åt bröre skull hål ihåop bätter. Deen arbet man för hand å e var in står de så rääkt håḻve dan.
Man byyrd dan beitti, ja senest klocka 7. Först dråo man fram iln. Seran tåo man åop i åopta. He var in står deklåomp så man dele i beitan. Dom kåle man ämna. Förstbökokuno miḻe ordentlit ve kåornmiḻ å kjavḻe öut ämne ve in slättkjaveḻ. Ve i spjöḻk fḻöyttje na bröre till näst kuno så har in reingkjaveḻ. Hö kjavḻe bröre så ne bḻev stårt som fiḻa. Opa fiḻa nagge man bröre ve fjädernaggen. För åt bröämna ät skull fasn uti bökobåoḻe äl bökofiḻa så löfte å bläkte man bröre ve in spjöḻk. Naar gjak läot man snör in miḻdåompt öundi bröre. Då var e eingen reisk åt bröre djick sot. Satt bröre fast opa fiḻa när do skull kjast in e ini åomno var e reisk åt e blev båra pören.
Innan man kjaste in bröre för åt gräädd e så har man fört iln åt seiren å längst bak å såope hälla ve in tållkwåst. Grädderska var mestadels i äller kuno. Ja, ibland vare in håḻvväxting så skull leer se gräädd.
Värsta miḻe har man såope bårt fyri gräddninga för miḻfisibröre var in skjam. Opa i båoḻ säive laar man nöygräddebröre. Kåornbröre vek man ihåp i 4 delo. När e har kårne lar man e ini in kjartång el ini i stjyḻi. Ä skull jo rääk till nästa bak.
Berättat av Kerstin Johansson i Gammelgården, mars 2019.
”Tunnbröd bakades på skummjölk. Skummjölken fick man från mejeriet. Mjölet var huvudsakligen kornmjöl. Vetemjöl köptes i små linnesäckar. Endast en liten del av mjölet var vete. Inget fett. Jäst och salt tillsattes. Jästen köptes i lösvikt”, berättar Siri Englund, Näsbyn.
___________________________________________________________________________________________
Feisklåra
1 kg röpotåtis
20 strömming (strömmingen kjan flås)
kråsse peppar´n (peppar´n var kröyddpeppar´n)
2 löök (in smäder sårt, hemlöken)
Redning:
3 deciliter sopan
1 matstji wetmiḻe
smörkḻeikan oani
Byri ve å vötodrå strömmingen, flån å benen. Potåtisen å löken skålas å stjives. Smyr in form. Wörv potåtis, strömming å löken. Strö opa peppar´n. Seistwörve skå ålti våra potåtis. Sett ein ini åmno (175°). Gräädd till potåtisen jär miok.
___________________________________________________________________________________________
Rompalt
ett par rommar från abborre
1 dl grädde
2 dl mjölk
5-6 dl vetemjöl
2 ägg, eller 3 små
2 tsk salt
kryddpepparkorn
Koka 1,5-2 liter vatten med 1 msk salt och 10 pepparkorn. Doppa matskeden i hetvattnet och fyll den med smet, vänd ned skeden med smet i paltgrytan. Fortsätt tills smeten är slut. Koka palten sakta, minst fyrtio minuter. Ät palten med smör.
Råmpålt´n
i par åparråmmo
1 dl gret´n/grädd´n
2 dl sopan
5-6 dl we´tmiḻe
2 ägg, äl 3 smäder
2 testji sålt
peppar´n
Kåok meste to liter å vatt´n ve i matstji sålte å 10 pepparkåorn. He fanns båra kröyddpepparn förr.
Dååpp matstjia ini hetvattne å föyll a ve smet´n å viit ni ini påltgröyta. Fåortsätt till smet´n jär slöut. Kåok pålt´n saakt, veissa fyriti minöut. It pålt´n ve smöre.
_______________________________________________________________________________________________
Löksälta
Potatis, gärna färskpotatis, lök och smör
Koka potatisen i saltat vatten. Hacka under tiden löken fint och lägg den i en (kaffe)kopp eller liten skål. Lägg i en rejäl klick smör och häll lite hett potatisvatten över. Låt det stå en stund och dra så löken ger smak.
Doppa potatisbitarna i koppen, eller lägg ned dem en stund i koppen. Du kan också mosa potatisen på tallriken och slå löksältan över.
Löksälta
Kåok nöyåkerspotåtisen (färskpotåtisen) ini såltvattne. Merans potåtisen kåokes haack man lökn å läk e ini in (kjaffe) kåopp. Häv däit in står smörkleick å slå opa i gröut hetpotåtisvatt´n. Lät e sta i sto´t så ne få löksmaken. Dååpp potåtisbeitan ini kåoppen äl läk ni potåtisbeitan i stot. Do kjan å moos potåtisen opa tallingen å slå löksälta yvi. ________________________________________________________________________________________________
Kissela
Åmerikafḻäskstjiven äl tärningan stekes. Ta op fḻäske å slå opa vattne ini stekpanna. Kröydd (å såålt) om e bihövs. Pepparn om do töytj om e. Smola sot håḻbröre (helskrättbröre). Bḻaat ni fḻäske äl ha ne seive, äl smola ni håḻbröre ini varmmjöḻka. Stektfḻäske bḻates ni ini gröyta. Serveres ve smöre.
Till kissela anvit do helskrättbröre.
_______________________________________________________________________________________________
Helskrättbröre
1 kilo we´tmiḻe
1 kilo råseikt´n
2 paket jäst´n (förr kot man å tjyyp e opa läosveikta ini in påppersströut)
lö(g)ot ve vattne (kjansi in såltsnöus)
Knora till in de´(g) å ät för hå´ḻ. Kjaveḻ öut till kökin 5 millimeter tjååck å kröngo 25 centimeter ståår. Nagg do.Ta öut i håḻ meitta, kröngo 4 centimeter. Gräddes hååḻ. Häng håḻkökin opa staka övro ångno för å törkes.
Bagar-Davids recept, Svanbergs bageri i Sangis.
__________________________________________________________________________________________
Kåḻvdans
(för di så ät få uti råmjöḻka)
1 liter helsopa
2 ägg
1 testji sålt
in posa törrsopa (240g)
Veisp op ägga. Bḻaat ni sopan, sålte å törrsopan. Slå åomn opa 150°. Smyr in fårm så tåḻ värmen. Töm ni he do ha bḻate ihåp å sätt ein e ini åomno kröngo 45 minöut. Pråov seran ve in kneiv om kåḻvdans´n ha stane. Lät´n kåårn i gröut. It seran ve kålsopan, sockre och kjanel´n.
Recefta opa Helskrättbröre å Kålvdans´n ha na Kerstin Johansson bordi Gjammaḻgårn skrivi ni.
____________________________________________________________________________________________
Vattlingon
När du rensar lingonen på hösten tar du de största och vackraste och fyller i en burk eller en flaska. När det är fullt kokar du en sockerlag och lägg gärna några kryddnejlikor och en kanelbit i den varma sockerlagen.
Låt den kallna och slå över bären och det måste täcka bären. En del tog bara kallkällvatten eller svalnat, kokat vatten.
Ställ ned i källaren, det kan faktiskt stå där hela vintern. När du blir sugen kan du äta det med grädde och socker.
”Vi åt efterrätt bara på söndagarna” berättar Wivan Rönnbäck som har skrivit ned receptet.
Ester Rönnkvist berättar att de åt detta med kaksmulor eller ännu finare, med Mariekex.
Vötoleimbera
O höst´n når do rääns leimbera ta do störsten å våckresten å häv do ini in burk äl i fḻaask. Når e jär föullt, kåok do in såckerlag å läk djä´ärnno nager kröyddnejlik å i kjanelsmå´ḻ ini varmsåckerlago.
Lät ´n kåårrn å slå ´n yvi bera, å he liot tääck bera. Såmḻi tåo båra kåltjilvattne äl kårrne kåokevattne.
Ställ ni ini tjällarn, he kjan sta där fast hela veintern. Nar do bḻä säro kjan do äta ne ve gredd´n å såckre.
”Ve ååt efterrätt´n båra o sondågaran” bi´rätt a Wivan så ha skrivi ni recefte.
A Ester birätt åt di ååt e ve kökosmåḻa äl ända feinan ve Mariekex.
___________________________________________________________________________________________
Potatisost
Potatisosten är utan tvekan en urnorrbottnisk rätt. Ja, man kan lokalisera den ännu snävare. För 30 år sedan var den knappast känd utanför Kalix-bygden med Morjärv och Töre. Urbaniseringen de senaste decennierna har hjälpt till att sprida den, och 1972 upplevde den en kort period av världsberömmelse. Det berodde på kalixfödde Sven-Åke Lundbäck. lnnan han åkte till vinter-OS i Sapporo i Japan, sa han till en norrbottnisk sportjournalist att han säkert skulle komma att sakna mamma Blendas potatisost, men att det i övrigt inte var några särskilda bekymmer med att tävla så långt hemifrån. De serviceinriktade japanska arrangörerna hade gjort en sammanställning av vad de mer bemärkta deltagarna hade yttrat före tävlingarna och där nämndes också Sven-Åkes. Sammanställningen fanns tillgänglig på de flesta språk, till hjälp för OS-journalisterna. Sen gick det som det gick. Sven-Åke vann som bekant 15 km, men sen blev han förkyld och hamnade långt ner i prislistorna. En journalist från Sydney i Australien, som uppenbarligen inte hade så många egna stjärnor att bevaka, fördrev tiden med att läsa igenom japanernas deltagarpresentation. Han läste grundligt, och då han träffade på Sven-Åkes yttrande, började han dra slutsatser. I en rapport hem till tidningen i Sydney ägnade han några rader åt potatisosten – ett nytt svenskt undermedel, som borde föras upp på listan över förbjudna dopingmedel. Detta om potatisostens sentida historia, och om faran av, eller nyttan med, sysslolösa journalister. Potatisostens ursprung är mera dunkelt, inte ett ord i någon skrift. Jo, förresten, i ett brev från Frida Drugge i Västanäs, mellan Kalix och Morjärv, finns några rader, värda att citera. Så här skriver hon bland annat: ”Potatisost är en gammal potatisrätt som bygger på ingredienser från den egna torvan, som var så vanligt förr i tiden. Potatis odlades ju allmänt, kummin plockades också, växte vilt nästan överallt, på lindor och i hagar. Mjölk hade man i regel från den egna kossan, så också den lilla smörklicken. Vetemjöl och sirap måste köpas, men var billigt, således i lösvikt. Alltså: Barnaskaran blev mätt för en billig penning. ” Så till själva potatisosten, som inte alls är någon ost. Det finns en del varianter på receptet. Vi presenterar den såsom Mimmi Carlsson i Gammelgården vid Kalixälven lagade den åt oss.
1 liter potatismos
1/2 dl sirap
2 tsk anis eller kummin
50 g margarin eller smör
2 dl mjölk
2 tsk salt
2 dl vetemjöl
smör eller margarin till formen
Koka den skalade potatisen i saltat vatten och mosa den utan några tillsatser. Sätt igång ugnen, 200 grader. Rör ner de övriga ingredienserna i det varma potatismoset. Som vanligt måste man avpassa mjölkmängden så att smeten blir lagom i konsistensen. Den ska vara som en inte alltför fast gröt. Man ska kunna ”skrapa ner” den ur burken i den smorda ugnsformen. Grädda i ugnen omkring 40 minuter. Kontrollera färgen efter halva tiden, om den tenderar att bli för mörk, täck med en bit aluminiumfolie. Den skall bli ljusbrun på ytan och gyllengul invändigt. Ätes varm med smör eller sylt, eller kall skivad som smörgåspålägg. Man kan också skiva resterna och steka skivorna. Variationer: Fänkål som krydda i stället för anis eller kummin. Man kan röra om i smeten i ugnen då den börjat få färg längs kanterna och sen röra om då och då tills konsistensen är lagom. Den får inte bli fast som en pannkaka. Mjölk- och mjölproportionerna kan varieras i det oändliga. Det är ju med dom ingredienserna man reglerar smetens konsistens. Gott, men mäktigt och mättande med långtidsverkan, var matredaktionens enhälIiga uttalande.
Texten hämtad ur NORRBOTTENS MATBOK, utgiven av Skrivarförlaget/Norrbottens Bildningsförbund, 1980
Under senhösten 2017 har deltagarna i studiecirkelgruppen Köliskåḻvan översatt receptet till kalixbondska.
ḻ – uttalas som tjockt L
Potåtisåost´n
1 l potåtismo´s
½ dl sirappen
2 tsk anis å kimane
2 dl sopan
50 g smöre äl margarine
2 tsk sålte
2 dl wetmiḻe
smöre äl margarine åt smyri fårmen vä
Kåok skåḻapotåtisen ini såltevattne å moos do ötan na me´r uti. Slå åogno opa 200 graad. Röör ni ållt de anne ini varmmos´n. Såm vanlit liot man räätt sopan så åt smet´n bḻä lögot tjåck. Hån skå våra såm in lögot tjåck grött. Man skå koon skråpa ni´n ini fårmen.
Gräädd ini åogno, nedro meitta, kröngo 40 minöut. Kåntrålle´r färja ät hålve täin så nä ät bränns, hån få ät bḻä för mörk. Fåll e bihövs kjan do täck yvi vä aluminiumfolien. Hån skå bḻä liosbröun ötani å djöyllengu´l innani. Skå ätas varm ve smöre äl söylt´n. Man kjan å äta´n kå´l stjive opa smörgåsa. Man kjan å äta´n stjive å stekt.
Variasjåona: Fänkåḻkröydde i ställe för anis äl kimane. Man kjan röör om smet´n ini åogno längs kjantan å seran röör om då å då tillers konsistens´n jär lögo. Hån få ät bḻä såm in pannköko. Sopan å miḻe kjan varieres huri mytji så helst. He jär jo vä de eingrediensan man bistäm tjåckleka opa smet´n. Gått, men mäktit å mättend öundi la´k täi, he var wå ååll bordi matredaksjon töykt.
(Serveres ve tånnbröre å smöre. Kjan å serveres ve stekt reimefläske)
Fet-teisdan i Sangis
Minnen nedskrivna av Gun-Britt Morin, Stormyrsten
Når je var lät´n var Fet-teisdan meste som in häḻida. Nan da innan ile påppa å väärmd andran yvi ilo, kneot fast bråken uti spets´n å andren. He var veiktit att hå i stårt bräät för man ååkt jo för de meest å nöyest. Å seran tjåra´n do. Je kjan än tjäänn gåolåkta.
Måmma kåoke knäcka, som ve fick hå ve ås ini in ströut ini feicka. Bihövd andran gja lättan så har man ve se in liosståomp som man gne öundi andran ve, så blev e better. Var e kḻåddföre så var e soma, fram ve liose!
Så bar e å. Meinsta lillback bḻe såm nagge, frå ååll åongan så ååkt. Ve böyggd spreintan ve dårje å sny, å trampe å packe å så sprant ve fler meter, (in del).
Je ramle mest. Ibland var e ledit frå skåola håḻve dan. Seran var e dags åt fåra å tåålk. Böndren bröuke ha spåra åt häämt höe frå lörin opa Kålmöyra, för at åongan sku få tåålk. Så fåor ve, ´ån Bröuks-John eller ´ån Bröuks-Holger ve häst´n, a Blenda, skreinda, å in håop åongo hängandes baki uti i rep. Så fick ve traamp höe ini skreinda, når båond´n moka ein e. Seran bar e å hemåt. Då har måmma kåoke bruna bönen. Ettåta fick ve i semmel ve kåoke sopan. Gott var e! Di så våor ellär fick tåålk baki branbilo, å små-åongan fick siti opa fḻake.
Så fåor bil´n i wörv röunt böyn. He var framet kwiln, når arbetsdan var slöut.
Då bröuke ´ån Pet-Sune ta öut a Donna å släran, å då var e dags för i nöy rees. Små-åongan öundi fäll´n ini släran å ve så våor i gröut ellär, uti i rep baki.
Men nö djick e åonda! A Donna var i gröut rädd å se, å i gjaak fick ve slääpp så´n Sune fick lågen ni a.
Når je ble ellär bröuke ne våra pjäx-dans´n ipi Korpik. He var värre trevvlit.
________________________________________________________________
Ord och uttryck som är hämtat ur ÅoLleist opa KöLismåLe – Ordlista på Kalixmålet
ḻ – uttalas som tjockt L
(g) inom parentes visar att uttalet skiljer sig mellan byarna,
det uttalas med eller utan g.
Om sny´n – om snö
i aprilöur – apriloväder
bḻutoföre – blött före
bḻäira – blidväder
he brota – det bär igenom (ex. skaren)
he bär ni – ymnigt snöfall
drevsny´n – drivsnö
he dräiv – det driver snö
i snydrääiv – en snödriva
eillvere – illväder
fionasny´n – fjunig snö
he fḻeir – fuktig luft som fryser till snöskimmer
fḻeire – snöskimmer
he fḻen – fukt som fryser till på ex. marken eller en sten
he fröus öundi – det fryser fast under ex. skidorna
fäive – lätt snödrev i svag vind
gleinga – vattenhalka
gḻåppersny´n – blötsnö
he ha(g)eḻ – det haglar
hagḻe – hagel
höḻot – halt
kḻådd(fö´re) – ”kladdföre” vid kramsnö
he kḻåådd – det fastnar, ”kladdar” under skidorna
he kreem – det fryser under skidorna
kremma – kramsnö
kå´lgnirofö´re – kärvt före på kall snö
kå´lsny´n – kall snö
kåornasny´n – kornig snö
he laamp – kraftigt snöfall med blöt snö
lapphanskan – fuktiga snöflingor stora som handskar
milaskräbben – mellanskare
miveinterskräbben – midvinterskare
he jär murot – svårframkomligt på löst snöunderlag
neobrotan – skare eller före som varken bär eller brister
nöysny´n – nysnö
skräbben – tunn skare
skåran – skaren
sköur – bromsa med foten på snö eller is
sköurjärn, sköurtjir – bromsjärn, bromskedja på ex. timmerkälken
slåttre – regnblandat snöfall
snyda´pe – snöröken
snydre´ve – snödrev
snygḻåppre – blötsnö
he snyy – det snöar
soran – snösörjan
stråningen – den sista nysnön på våren, anses tina bort den gamla snön
sutofö´re – blött, lite slaskigt före
söyllat – mycket slaskigt före
söyppa – snösörja
he tjåḻa – tjälen fryser till
tjåḻan – tjälen
tjälinghåḻka – vattenhalka på isunderlag eller packad snö, ”kärringhalka”
vötohåḻka – vattenhalka
he tråsa å snyy – lätt snöfall
törrsny´n – torrsnö
å nöyest – färdas ospårat ex. med skidor
vååot – vatten i fruset skidspår
åofört – dåligt före
öur, snyöur – snöyra
moka sny´n – skotta snö
snyskåveḻ – snöskyffel
snyköro – snökara
snyråka – snöraka
snypḻåo(g) – snöplog
_______________________________________________________________
(H)e var i gjaak föyr männistj så hete MAAK, NAANN, NANN AANN å EINGEN.
Di haar i veiktit arbét så skul djåras å MAAK töyckt åt NAANN skul tå ta: ve döyj.
NANN AANN kot å ha djåort e men EINGEN djåoḻ e.
NAANN bḻe förarje, för he var jo ejenteli(g)en MAAKs arbét.
MAAK töyckt nö åt NAAN AANN kot djåra na åt e men EINGEN förståo åt MAAK båoḻes hå djåort e.
Nå, he sḻöute ve åt MAAK stjöylld opa NANN AANN, nar e förhöull se så åt EINGEN kot stjöyll opa NAANN.
(H)e – uttalet skiljer sig mellan byarna så bokstav inom parentes uttalas ibland inte, se även ejenteli(g)en
ta: – uttalas med långt a
Kalixbondska 