Andra texter

Vattlingon

När du rensar lingonen på hösten tar du de största och vackraste och fyller i en burk eller en flaska. När det är fullt kokar du en sockerlag och lägg gärna några kryddnejlikor och en kanelbit i den varma sockerlagen.
Låt den kallna och slå över bären och det måste täcka bären. En del tog bara kallkällvatten eller svalnat, kokat vatten.
Ställ ned i källaren, det kan faktiskt stå där hela vintern. När du blir sugen kan du äta det med grädde och socker.
”Vi åt efterrätt bara på söndagarna” berättar Wivan Rönnbäck som har skrivit ned receptet.
Ester Rönnkvist berättar att de åt detta med kaksmulor eller ännu finare, med Mariekex.

Vötoleimbera

O höst´n når do rääns leimbera ta do störsten å våckresten å häv do ini in burk äl i fḻaask. Når e jär föullt, kåok do in såckerlag å läk djä´ärnno nager kröyddnejlik å i kjanelsmå´ḻ ini varmsåckerlago.
Lät ´n kåårrn å slå ´n yvi bera, å he liot tääck bera. Såmḻi tåo båra kåltjilvattne äl kårrne kåokevattne.
Ställ ni ini tjällarn, he kjan sta där fast hela veintern. Nar do bḻä säro kjan do äta ne ve gredd´n å såckre.
”Ve ååt efterrätt´n båra o sondågaran” bi´rätt a Wivan så ha skrivi ni recefte.
A Ester birätt åt di ååt e ve kökosmåḻa äl ända feinan ve Mariekex.


Potatisost

Potatisosten är utan tvekan en urnorrbottnisk rätt. Ja, man kan lokalisera den ännu snävare. För 30 år sedan var den knappast känd utanför Kalix-bygden med Morjärv och Töre. Urbaniseringen de senaste decennierna har hjälpt till att sprida den, och 1972 upplevde den en kort period av världsberömmelse. Det berodde på kalixfödde Sven-Åke Lundbäck. lnnan han åkte till vinter-OS i Sapporo i Japan, sa han till en norrbottnisk sportjournalist att han säkert skulle komma att sakna mamma Blendas potatisost, men att det i övrigt inte var några särskilda bekymmer med att tävla så långt hemifrån. De serviceinriktade japanska arrangörerna hade gjort en sammanställning av vad de mer bemärkta deltagarna hade yttrat före tävlingarna och där nämndes också Sven-Åkes. Sammanställningen fanns tillgänglig på de flesta språk, till hjälp för OS-journalisterna. Sen gick det som det gick. Sven-Åke vann som bekant 15 km, men sen blev han förkyld och hamnade långt ner i prislistorna. En journalist från Sydney i Australien, som uppenbarligen inte hade så många egna stjärnor att bevaka, fördrev tiden med att läsa igenom japanernas deltagarpresentation. Han läste grundligt, och då han träffade på Sven-Åkes yttrande, började han dra slutsatser. I en rapport hem till tidningen i Sydney ägnade han några rader åt potatisosten – ett nytt svenskt undermedel, som borde föras upp på listan över förbjudna dopingmedel. Detta om potatisostens sentida historia, och om faran av, eller nyttan med, sysslolösa journalister. Potatisostens ursprung är mera dunkelt, inte ett ord i någon skrift. Jo, förresten, i ett brev från Frida Drugge i Västanäs, mellan Kalix och Morjärv, finns några rader, värda att citera. Så här skriver hon bland annat: ”Potatisost är en gammal potatisrätt som bygger på ingredienser från den egna torvan, som var så vanligt förr i tiden. Potatis odlades ju allmänt, kummin plockades också, växte vilt nästan överallt, på lindor och i hagar. Mjölk hade man i regel från den egna kossan, så också den lilla smörklicken. Vetemjöl och sirap måste köpas, men var billigt, således i lösvikt. Alltså: Barnaskaran blev mätt för en billig penning. ” Så till själva potatisosten, som inte alls är någon ost. Det finns en del varianter på receptet. Vi presenterar den såsom Mimmi Carlsson i Gammelgården vid Kalixälven lagade den åt oss.

1 liter potatismos
1/2 dl sirap
2 tsk anis eller kummin
50 g margarin eller smör
2 dl mjölk
2 tsk salt
2 dl vetemjöl
smör eller margarin till formen

Koka den skalade potatisen i saltat vatten och mosa den utan några tillsatser. Sätt igång ugnen, 200 grader. Rör ner de övriga ingredienserna i det varma potatismoset. Som vanligt måste man avpassa mjölkmängden så att smeten blir lagom i konsistensen. Den ska vara som en inte alltför fast gröt. Man ska kunna ”skrapa ner” den ur burken i den smorda ugnsformen. Grädda i ugnen omkring 40 minuter. Kontrollera färgen efter halva tiden, om den tenderar att bli för mörk, täck med en bit aluminiumfolie. Den skall bli ljusbrun på ytan och gyllengul invändigt. Ätes varm med smör eller sylt, eller kall skivad som smörgåspålägg. Man kan också skiva resterna och steka skivorna. Variationer: Fänkål som krydda i stället för anis eller kummin. Man kan röra om i smeten i ugnen då den börjat få färg längs kanterna och sen röra om då och då tills konsistensen är lagom. Den får inte bli fast som en pannkaka. Mjölk- och mjölproportionerna kan varieras i det oändliga. Det är ju med dom ingredienserna man reglerar smetens konsistens. Gott, men mäktigt och mättande med långtidsverkan, var matredaktionens enhälIiga uttalande.

Texten hämtad ur NORRBOTTENS MATBOK, utgiven av Skrivarförlaget/Norrbottens Bildningsförbund, 1980

Under senhösten 2017 har deltagarna i studiecirkelgruppen Köliskåḻvan översatt receptet till kalixbondska.

ḻ – uttalas som tjockt L

Potåtisåost´n

1 l potåtismo´s
½ dl sirappen
2 tsk anis å kimane
2 dl sopan
50 g smöre äl margarine
2 tsk sålte
2 dl wetmiḻe
smöre äl margarine åt smyri fårmen vä

 

Kåok skåḻapotåtisen ini såltevattne å moos do ötan na me´r uti. Slå åogno opa 200 graad. Röör ni ållt de anne ini varmmos´n. Såm vanlit liot man räätt sopan så åt smet´n bḻä lögot tjåck. Hån skå våra såm in lögot tjåck grött. Man skå koon skråpa ni´n ini fårmen.
Gräädd ini åogno, nedro meitta, kröngo 40 minöut. Kåntrålle´r färja ät hålve täin så nä ät bränns, hån få ät bḻä för mörk. Fåll e bihövs kjan do täck yvi vä aluminiumfolien. Hån skå bḻä liosbröun ötani å djöyllengu´l innani. Skå ätas varm ve smöre äl söylt´n. Man kjan å äta´n kå´l stjive opa smörgåsa. Man kjan å äta´n stjive å stekt.
Variasjåona: Fänkåḻkröydde i ställe för anis äl kimane. Man kjan röör om smet´n ini åogno längs kjantan å seran röör om då å då tillers konsistens´n jär lögo. Hån få ät bḻä såm in pannköko. Sopan å miḻe kjan varieres huri mytji så helst. He jär jo vä de eingrediensan man bistäm tjåckleka opa smet´n. Gått, men mäktit å mättend öundi la´k täi, he var wå ååll bordi matredaksjon töykt.
(Serveres ve tånnbröre å smöre. Kjan å serveres ve stekt reimefläske)

 


Fet-teisdan i Sangis

Minnen nedskrivna av Gun-Britt Morin, Stormyrsten

Når je var lät´n var Fet-teisdan meste som in häḻida. Nan da innan ile påppa å väärmd andran yvi ilo, kneot fast bråken uti spets´n å andren. He var veiktit att hå i stårt bräät för man ååkt jo för de meest å nöyest. Å seran tjåra´n do. Je kjan än tjäänn gåolåkta.
Måmma kåoke knäcka, som ve fick hå ve ås ini in ströut ini feicka. Bihövd andran gja lättan så har man ve se in liosståomp som man gne öundi andran ve, så blev e better. Var e kḻåddföre så var e soma, fram ve liose!

Så bar e å. Meinsta lillback bḻe såm nagge, frå ååll åongan så ååkt. Ve böyggd spreintan ve dårje å sny, å trampe å packe å så sprant ve fler meter, (in del).
Je ramle mest. Ibland var e ledit frå skåola håḻve dan. Seran var e dags åt fåra å tåålk. Böndren bröuke ha spåra åt häämt höe frå lörin opa Kålmöyra, för at åongan sku få tåålk. Så fåor ve, ´ån Bröuks-John eller ´ån Bröuks-Holger ve häst´n, a Blenda, skreinda, å in håop åongo hängandes baki uti i rep. Så fick ve traamp höe ini skreinda, når båond´n moka ein e. Seran bar e å hemåt. Då har måmma kåoke bruna bönen. Ettåta fick ve i semmel ve kåoke sopan. Gott var e! Di så våor ellär fick tåålk baki branbilo, å små-åongan fick siti opa fḻake.
Så fåor bil´n i wörv röunt böyn. He var framet kwiln, når arbetsdan var slöut.
Då bröuke ´ån Pet-Sune ta öut a Donna å släran, å då var e dags för i nöy rees. Små-åongan öundi fäll´n ini släran å ve så våor i gröut ellär, uti i rep baki.
Men nö djick e åonda! A Donna var i gröut rädd å se, å i gjaak fick ve slääpp så´n Sune fick lågen ni a.
Når je ble ellär bröuke ne våra pjäx-dans´n ipi Korpik. He var värre trevvlit.

________________________________________________________________

Ord och uttryck som är hämtat ur ÅoLleist opa KöLismåLe – Ordlista på Kalixmålet

ḻ – uttalas som tjockt L
(g) inom parentes visar att uttalet skiljer sig mellan byarna,
det uttalas med eller utan g.

 

Om sny´n – om snö

 i aprilöur – apriloväder

bḻutoföre – blött före

bḻäira – blidväder

he brota – det bär igenom (ex. skaren)

he bär ni – ymnigt snöfall

drevsny´n – drivsnö

he dräiv – det driver snö

i snydrääiv – en snödriva

eillvere – illväder

fionasny´n – fjunig snö

he fḻeir – fuktig luft som fryser till snöskimmer

fḻeire – snöskimmer

he fḻen – fukt som fryser till på ex. marken eller en sten

he fröus öundi – det fryser fast under ex. skidorna

fäive – lätt snödrev i svag vind

gleinga – vattenhalka

gḻåppersny´n – blötsnö

he ha(g)eḻ – det haglar

hagḻe – hagel

höḻot – halt

kḻådd(fö´re) – ”kladdföre” vid kramsnö

he kḻåådd – det fastnar, ”kladdar” under skidorna

he kreem – det fryser under skidorna

kremma – kramsnö

kå´lgnirofö´re – kärvt före på kall snö

kå´lsny´n – kall snö

kåornasny´n – kornig snö

he laamp – kraftigt snöfall med blöt snö

lapphanskan – fuktiga snöflingor stora som handskar

milaskräbben – mellanskare

miveinterskräbben – midvinterskare

he jär murot – svårframkomligt på löst snöunderlag

neobrotan – skare eller före som varken bär eller brister

nöysny´n – nysnö

skräbben – tunn skare

skåran – skaren

sköur – bromsa med foten på snö eller is

sköurjärn, sköurtjir – bromsjärn, bromskedja på ex. timmerkälken

slåttre – regnblandat snöfall

snyda´pe – snöröken

snydre´ve – snödrev

snygḻåppre – blötsnö

he snyy – det snöar

soran – snösörjan

stråningen – den sista nysnön på våren, anses tina bort den gamla snön

sutofö´re – blött, lite slaskigt före

söyllat – mycket slaskigt före

söyppa – snösörja

he tjåḻa – tjälen fryser till

tjåḻan – tjälen

tjälinghåḻka – vattenhalka på isunderlag eller packad snö, ”kärringhalka”

vötohåḻka – vattenhalka

he tråsa å snyy – lätt snöfall

törrsny´n – torrsnö

å nöyest – färdas ospårat ex. med skidor

vååot – vatten i fruset skidspår

åofört – dåligt före

öur, snyöur – snöyra

moka sny´n – skotta snö

snyskåveḻ  – snöskyffel

snyköro – snökara

snyråka – snöraka

snypḻåo(g) – snöplog

_______________________________________________________________

(H)e var i gjaak föyr männistj så hete MAAK, NAANN, NANN AANN å EINGEN.

Di haar i veiktit arbét så skul djåras å MAAK töyckt åt NAANN skul tå ta: ve döyj.

NANN AANN kot å ha djåort e men EINGEN djåoḻ  e.

NAANN bḻe förarje, för he var jo ejenteli(g)en MAAKs arbét.

MAAK töyckt nö åt NAAN AANN kot djåra na åt e men EINGEN förståo åt MAAK båoḻes hå djåort e.

Nå, he sḻöute ve åt MAAK stjöylld opa NANN AANN, nar e förhöull se så åt EINGEN kot stjöyll opa NAANN.

 

(H)e – uttalet skiljer sig mellan byarna så bokstav inom parentes uttalas ibland inte, se även ejenteli(g)en
ta: – uttalas med långt a