Författararkiv: kalixbygdemal

Sangis – Kjavalsangisan, kjavlan (kavel-sangisar) Storsien – Frusinsäian (frysande storsienbor, kanske p g a arbetslägren där?) Sören – Säoran (sörenbor) Töre – Täoran (törebor) Ytterbyn – Öytterbökråken (ytterbykråkor)

Pålänge – Pulingåostan (pålängeostar) Rian – Blåmissoräian (blåmisso, misso – när mjölken skär sig) Risön – Räisölappan (risölappar) Rolfs – Råschan, Småsäliråschan (småsälg-rolfsare)

Karlsborgsverken – Bröuksaran (de från bruket, fabriken) Korpikå – Ståltkorpikan (stolta korpikåbor) Lantjärv – Rö´lantjärvaran (röda lantjärvare, politiskt?) Målsön – Mårschöstjiren (målsöskatorna) Nyborg – Nybårikråken (kan syfta på att de mörkklädda arbetarna som färdades över isen till fabriken i Karlsborg … Fortsätt läsa →

Granån – Grenåpoppan (poppan är också ett namn för harungar) Holmträsk – Håḻmträskmosatramparan (mossatrampare – mosstrampare) Hällfors – Hällfårssparran (sparran – sparvarna) Iniholmen – Håḻmherran, herran bordi Inihåḻmen (herrarna från Iniholmen) Kamlunge – Fḻotakjambḻångaran (flottarkamlungare)

Bondersbyn – Lakhårschebåndersböyaran (långhalsade bondersbyare) Börjelsbyn – Tioabyrilsböyaran (tjuvaktiga börjelsbyare) Båtskärsnäs –  Pḻassaran (boende i Båtskärsnäs, Platsen) Gammelgården – Gjamaḻgårsgḻåopan (busungar, slynglar från Gammelgården) även Skarphökogjamaḻgåḻaran (gammelgårdare med skarpa hakor)

I ordlistan I åoḻleist opa Köḻismåḻe presenteras en del uttryck och talesätt om bybor. Ursprunget till hur dessa uttryck uppkommit kan det ibland vara svårt att veta. Bjumisträsk (Töre) – Biombiskråken (kråken – kråkor) Björkfors – Bjärkfårssparran (sparran – sparvarna) … Fortsätt läsa →

Åoḻleist opa Köḻismåḻe innehåller en del namn, och öknamn, om byar och bybor, en del ganska harmlösa och andra lite elakare.  Pulingan jåra så eni så när di skå drå åop båtn gja åll opa soma säir.   – Pålängeborna är … Fortsätt läsa →

Uttrycken är hämtade ur Åoḻleist opa Köḻismåḻe, ḻ uttalas som tjockt L ”Håhåjaja” som fastra saar,”sio bån å eingen far, åttonde marra å nionde je” – håhåjaja, som faster sa, sju barn och ingen far, åttonde märren och nionde jag. … Fortsätt läsa →

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”  ḻ uttalas som tjockt L Såm i kåo opa måḻe dör – likt en ko på målad dörr (sägs om en dum person) Hån jär ät gåo för böyxen sein – han är inte … Fortsätt läsa →

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe” (g) betyder att uttalet skiljer mellan byarna, uttalas med eller utan g ḻ uttalas som tjockt L Tjinlit var e, lat var do, din fick do – tjänligt var det, lat var du, … Fortsätt läsa →