råmptåsken – grodyngel
misomarstöke – storstädning innan midsommar
konvallibḻåomen – liljekonvaljer
jank å i gröut – klippa lite grand, jämna till (håret)
tjitfoḻke – känt folk, personer man träffat förut
jåta – äta glupskt
sööy ät båt´n – luta inte båten
jäärmt – idissla
nöyckeḻ – blinka i samförstånd, flirta
jyr – yr, vimmelkantig eller svamlig (om en person)
jyring – svamlig person
kjan do jööḻp me – kan du hjälpa mig
ḻ – uttalas som tjockt L
mafeḻat – besvärligt
miḻdåompt – mjölnypa
miokköko – mjukkaka
misspjela – försäga sig (ev. med avslöjande min)
må´n äi, må´n i – alltid något
månnvärra – läppar
mäink – minska
möurspeora – murslev
ḻ – uttalas som tjockt L
pansjåon – pension
påvelser – gestikulera, väsnas
peingsthäḻja – pingsthelgen
pela – vicka ex. med fötterna
pjeesk – ung flicka
pḻåg, klipḻåk – klädplagg
pöör – trasa
pörat – trasigt
pota – peta
pront – absolut, till vilket pris som helst (skul pront ini biln)
pröto, prötoför – pratsam (hån var pröto)
påntlårv – trasdocka
Två äldre herrar stod och läste skylten utanför kaféet;
Kaffe, te, chokolade m.m.
”Ja, kjafe och te he vet man jo wo ne jär
men kokoladé å m m ha je ät småka”
Ja, kaffe och te det vet man ju vad det är men choklad och m.m. har jag inte smakat.
sess ni – (var så god och) sitt ned
sessen ni – sitt ned (till flera personer)
in kjafeläka – en kaffetår
kjafetjälera – kaffekärlen
kjafedarr´n – koffeinabstinens
kjager – darra på handen
kjagerhänt – darrhänt
töyppa – pipen på kaffepannan
Meist man i kjafestji opa gåḻve få man kjafefrämmond.
Tappar man en kaffesked på golvet får man kaffegäster.
he bḻåås djäḻmat – det blåser kallt
he grein eeill – det blåser kallt, vinden är kall (sägs aldrig om sommarvindar)
he bḻåås tjånat – det blåser kallt
moka snyn – skotta snö
Nåoḻa jär kål woran a än bḻåås… – Nordanvinden är kall varifrån den än blåser…
Andran – skidor
I yri – ett skidspår
Yrja – skidspåret
Kjappränn – tävling på skidor
Åt fåra å nöyest – att åka ospårat (skidor eller släde)
He ha byrt å jåka – när det börjar frysa tunn is på hösten nära stranden
Skreill – åka skridskor
Möyssen – mössor
kårakḻira – herrkläder
fḻanellstjoårta – flanellskjorta
kjalsångan – kalsonger
bosaröull/posaröull – kraftigare arbetsskjorta, som ytterplagg
wåḻasstjåorta – vardagsskjorta
kunokḻira – damkläder
löstöytje – livstycke, användes istället för korsett
fyrikḻire – förkläde
jioḻ – jul
jioḻgrena – julgranen
dårinåḻen – barr
liosa – ljusen
Lät dör´n fåḻi hata – stäng dörren
Åt fåra yvi ve hårafåot´n – att släta över om man sagt för mycket
Ät veissa dji håndän bort se – om någon är snål, girig
Åt våra gnipo – att vara irriterad, lättretlig
Åt våra höuld – att vara sparsam
Åt våra ettseiend – att alltid se efter om det gagnar en själv
Åt våra dröufeḻa – att gå snabbt, ta långa steg
Åt våra framtöḻo – att prata för mycket, skvallra
Åt våra äila – att vara ombytlig i humöret
Åt tå till händers – att puckla på och slåss
Åt våra djiro – att vara flitig, arbetssam
Åt våra einmörd – att ha ont i sinnet
bakfarsk – bakfalsk talar bakom ryggen på andra
bisneippeli – rask och duktig
wenna – bitsk, sägs om hästar och ibland även om människor
som i månilios – tyst, snäll, försynt
gårenväis – väldigt envis och tjurig
baḻståor – väldigt stor, oftast om saker
pikerlät´n – mycket liten, pytteliten, även om saker
he rora i väst – himlen rodnar i väst, solnedgång förebådar vackert väder
he rora i öst – himlen rodnar och förebådar regn/nederbörd
bällingan – fiskyngel
markan – maskarna (daggmask)
åḻmöken – mjölkört, ”rallarros”
snåtterkårtan – hjortronkart
snåttren – hjortron
mossabera – tranbär
brambera/branbera – hallon
bḻåhårschan – gräsänder (hane)
beristötn – berguv
tjirotjäll – gräshoppa, vårtbitare
he hördes i gḻaver – det hördes vågskvalp
viti näta – vittja näten
råo ät harrn – fiska harr från båten, ro drag
he döusk å reen/regen – det duggregnar
båra ve ät få åska – bara det inte blir åska
he bḻeixter – det blixtrar
göullmåora – nyckelpiga
låktgräse – myskbrodd, ”luktgräs”
döyntjlårken – svinmålla
tåbaksbḻåomen – rölleka
krakråo – spindel
möye – mygg
tjeippskåon – skor som är lätta att ta på (utan remmar)
wåḻaskḻira – vardagskläder
häḻidaskḻira – kläder för helgen
kox knöut – leka kurragömm
slå möyl/schḻå möyl – spela brännboll
i selter – ett slagträ
remidjen – bestick
gjafel – gaffel
kneiv – kniv
stji – sked
stjir – skata
tjåḻabḻåomen – kabbleka
kåombren – hängen på exempelvis björk och al
kåora – grankåda
gårken – tallkåda
gråila – sädesärla
tröno – trana
schwöḻo – svala
tjiroveine/tjidorveine – tjäderspel
stjir – skata
gråoft – groda
mäokar – padda
skḻöör – ödla
fäler – fjäril
aak/agg – avig
dö ha jo tö opå de tröa aak – du har ju tagit på dig tröjan avig
anvåra – iaktta, noga uppmärksamma
anworn da – varannan dag
anwort år – vartannat år
aroloto – på annat sätt, annorlunda
arostans – på andra ställen, annorstädes
hin jär e såoln men arostans jär e regne – här är det sol men på andra ställen är det regn
aritan – arton
armest – knappast
makoloto – på många sätt
mangs – till och med
mase´r – promenera
meitt i deer – plötsligt
moniders – var
mora – ta det lugnt
måre – smulor
mågahåoe – förstånd att äta lagom mycket
mäinder he – kanske det
möḻ ihåop – skrynkl
falit – tillfälligt skadad, exempelvis halt
feḻes – färdas, åka eller gå
femakegjaffla – fingrarna (när man äter med fingrarna)
fleire – det snöar lite grann, även i betydelsen lätt kall snö
fleiss – fnissa i smyg
flå´se – potatisskal av kokt potatis
skjaḻe – skal av rå potatis
fåra gåḻmeilla – ranta ute på byn
fäosken – murket trä
förskrättjelit – förskräckligt
sny´n – snön
kå´lsny´n – kall snö
he bär ni – kraftigt snöfall
fionasny´n – lätt fjunig snö
gḻåppersny´n – regnblandad snö
snygḻåppre – regnblandad snö
he laamp å snyy – kraftigt regnblandat snöfall
lapphanskan – snöflingor stora som handskar, regnblandad snö
nöysny´n – nysnö
skåran – skaren
he tråsa å snyy – lätt snöfall
öur – snöyra
Gja å rääit – gå och slå dank och ingenting göra
Våra ner se – vara egoistisk
He tjääll ini tanna – det ilar i tanden
Rååp it öut – ropa rakt ut
Moni skå hehän bark å – hur skall detta sluta, vart skall detta bära iväg
Bråska, bråska bröre bränns å brato, tjälinga haar eintna för hato
– Bråttom, bråttom brödet bränns på elden, kärringen hade inget till hands
Böytt föttren ve låomen – Bytt fötter med lommen (går ostadigt)
Vårken rötter el fötter – Varken rim eller reson
He be´r måot – Det känns motigt
Hån jär så fåti så´n tjänn ät åt kåongens möynt.
– Han är så fattig att han inte känner igen kungens mynt.
Förr stuḻo di ve´n, nö hå di stuḻi stjeifte å, saar hån så har gö veild.
– Förr stal de ved, nu har de stulit hela skiftet, sa han som gått vilse.
He jär så kåldrae kröngo gålve så djym je ät månspele så spela ne hela nåta.
– Det är så kalldrag kring golvet så gömmer jag inte munspelet spelar det hela natten.
gackara – storlom
lö(g)en – löja
lö´stjyt – sköt för fiske av löja (nät)
nätisteicka – nätsticka, används för att samla ihop nätet
veinbärsböuskan – vinbärsbuskar
leimbera – lingon
leimberreise – lingonris
potåtiskårn – potatisblast
När (g) står inom parentes som ovan, lö(g)en, visar det att uttalet skiljer sig mellan byarna, det uttalas med eller utan g.
