Maj 2022

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”  ḻ uttalas som tjockt L

Såm i kåo opa måḻe dör – likt en ko på målad dörr (sägs om en dum person)

Hån jär ät gåo för böyxen sein – han är inte god för, äger inte sina egna byxor

Di veta ät huri ne gja teill å swe lössren – de vet inte hur det går till att svedja, bränna vägglössen, om de som inte begriper sig

He jär better räken ålldeles fel än mäste rätt – det är bättre att räkna alldeles fel än nästan rätt

Gjamaḻgåssan ha höushålle öundi möyssan – ungkarlarna har hushållet under mössan

Neck meran do kjan men swåra för he do ha djåort – neka medan du kan men stå för det du har gjort

April 2022

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”

(g) betyder att uttalet skiljer mellan byarna, uttalas med eller utan g

ḻ uttalas som tjockt L

Tjinlit var e, lat var do, din fick do – tjänligt var det, lat var du, där fick du

Sleikt do åomgjas ve, sleikt do bḻä – du blir som dem du umgås med

Gja gåḻmeilla – gå runt mellan gårdarna (kanske med skvaller)

Gåḻfyri – från gård till gård

Gjadd ihåop se – gadda ihop sig, gå ihop

Ha do ne örkt? – Har du det arbetsamt, jobbigt?

Hioḻ ini höure – det går runt i huvudet

A djick an såm i härvelkors – Hon gick an som en garnvinda (snurrade runt)

Mars 2022

Talesätt hämtade ur ordlistan ”Åoḻleist opa Köḻismåḻe”

ḻ uttalas som tjockt L

A ha mirja såm in pissmäor – hon har midja som en pissmyra (smal)

Di jåra såm särken å röva – de är som särken och röven (alltid efter varandra)

Ät jär do bordi såckre – du är inte gjord av socker (sägs till den som är rädd att bli blöt i regnet)

Hån sanne opa ne – han gick ed på det

Gåo densoma – lycklig den

Väḻis di – lyckliga dig

I fḻöuende seinn – ursinne

Koma i fḻöuende seinn – komma i flyende sinne (upprörd, arg)

Februari 2022

(g) betyder att uttalet skiljer mellan byarna, uttalas med eller utan g

ḻ – uttalas som tjockt L

Nagerst – någonstans

Monni nagerst så do rävaspåre? – Var någonstans såg du rävspåret?

Na(g)ostans – någonstans (inte så preciserat)

Ät skå je fåra naostans – Inte ska jag fara någonstans.

Nanvegs – någonstans

Dö skå ät nanvegs! – Du ska inte någonstans!

Na(g)oloto – någorlunda

Je sneickre i båoḻ å he bḻe naoloto – Jag snickrade ett bord och det blev någorlunda.

2022

Januari 2022

Arostans – annanstans

He jär ät na veiller arostans – Det är inte bättre någon annanstans.

Eingenvegst – ingenstans

Dö gja eingenvegst! – Du går ingenstans!

Eingostans – ingenstans

Eingostans fanns e få se kjaffe – Ingenstans fanns det att få sig kaffe.

Makostans – på många ställen

Makostans var e fåttigt den tein – På många ställen var det fattigt den tiden.

December 2021

Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist

 ḻ uttalas som tjockt L

åscha – glupsk, våra åscha – gräver åt sig

åseint – intet

åssnat, åschnat – besvärligt

åtabak, fårstadörrn ståo åtabak – farstudörren stod öppen

åti – bredvid

åvåot – blötföre

åväxt – öde, avsides

åårn – ordna

äindje – höbärgning

äinkot, djåra i äinkot – på pin kiv, göra med flit

ämli – känna sig dålig, inte i form

ända läik – (tänk) ändå

ät – inte

ät je veissa – åtminstone inte jag

äärn – ämna, je jär ärne – jag ämnar, tänker

äärrd – kull, fågelkull

öffer – i vägen, stå öffer – stå i vägen

ögondes – avundsjuk, missunnsam

örkdan – vardagen

örkt – besvärligt, slitsamt

örsnöurr – trollslända

ötyvi – utöver

öuta – utantill

öutle – less, trött, missmodig

öyntjeli – ynklig

öytteri – omkring, utanför

öyttro – utanför

öö – öda, ödsla

November 2021

Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist

 ḻ uttalas som tjockt L

åokåna – obekant, främling

åolöten – rackarungar

åom vårtanne – huller om buller, virrvarr

åondaföron – oföretagsam

åoppstoka – uppklädd

åopptoga – uppförslut, uppförsbacke

åoschak – orsak

åoserotarmen – lysten, sugen på något gott att äta, beror på den ”tarmen”

åoskjavers – inte så illa, inte oävet

åotjit – okänd

åovöḻa – spefull, respektlös

åovöḻing – lymmel

åovörn – otrevligt sätt

åoånis – missunnsam

Oktober 2021

Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist

 ḻ uttalas som tjockt L

å nöyest – ospårat, skidder å nöyest – åka skidor ospårat

åbek se – åbäka sig, kråma sig

åborda – ovanlig, avvikande

åites – oavbrutet

åll – trött

åller – aldrig

ållre – allaredan

ållterere – irriterad, upprörd

åḻmöken – mjölkört, rallarros

åodjin – ogin, snål

åofeḻa – ofärdig, halt, handikappad

åohäft – omedvetet

åoiti – svulten, ej ätit

September 2021

Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist

 ḻ uttalas som tjockt L, (g) uttalas ibland, uttalet skiljer mellan olika byar

wåran – varifrån

wårrn – varje

wåssbito – biter vasst, om ex mygg

wäkalit – vingligt

välis di – lyckliga du

vämmaḻe – vadmal

väsand – oväsen

väsitofḻu(g)in – närgångna flugor (uttalas med eller utan g)

yri, anderyri  – skidspår

yvidjivi – övergiven, öde

yviåta – överlopps, rester

Augusti 2021

Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist

 ḻ uttalas som tjockt L, (g) uttalas ibland, uttalet skiljer mellan olika byar

vesoma – omedelbart

vetandessiok – nyfiken, vetgirig

vi(g)olant – spänstig, vig, alert

vono, moni – var, voniders – var någonstans

voorn – våran

vyri å fyri – varit och farit

wå verklit – vad i all sina dar

wå vål de – vad fattas dig, vad vållar dig, hur är det fatt

wåḻar – varje, wåḻar gjak – varje gång

våra gåfför – vara god för, kunna, orka

våra i dröken – yrvaken

våra skröup – slösa, misshushålla, ta för sig