Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
dalk – slusk
dape – damm, stoft
disporåt – desperat
djeinnes – gråta
djimenlien – vanligtvis
djiro – flitig, idog
djyridäik – gyttjedike
drämen – smälta, om ex smör
durer – härja
dwååḻ – slumra
dåmen – domna
dån – därifrån
dåntje – unket, avslaget, illaluktande
dårinålen – granbarr
dårje – granris
därfyri – förut
där å scher – här och där
döintja – dynga
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L och (g) uttalas ibland, uttalet skiljer mellan olika byar
barhöur – barhuvad
beicklat – svagt, ostadigt, vingligt
bidjere – begäret
bidjåra – begära
bigja(g)en – begagna
bio teill – bjuda till, anstränga sig
biråma de – besinna dig, hejda dig
bisneippelit – snabbt undanstökat, he djik besneippelit – det gick snabbt, lätt
bitön – ängslig
bjärn – björn
bjärntanna – sicksackstygn
bḻlingres – tappa räkningen, bḻeinger me ät – stör mig inte så jag…
bḻåra – bläddra
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist.
ḻ uttalas som tjockt L
aftavaḻ – aftonvard, kvällsmat
annvåra – iaktta, uppmärksamma
anwår – varannan
aritan – arton
armest – knappast, ett uttryck för tvivel
aroloto – annorlunda
arostans – annanstans
atörs – åt fel håll
avensiok – avundsjuk
avensjåon – auktion
En av de barnramsor som finns att läsa i stora ordlistan, I åoḻleist opa Köḻismåḻe. De två ordlistorna och CD-skivan finns åter att köpa på Kalix Bibliotek.
Ett å to´- beribo´
Trei å föyr – sḻå i löyr
Fem å sex – gja till vegs
Sio å ått – gja äätt i pått
Ni´å ti´ – sta å kni´
Elav å tåḻv – slå näsan i gåḻv
Trettan å fjåortan – nåpp ihåp låortan
Femtan å sextan – tjyyr ihåp hästan
Söyttan å aritan – sḻå ihåp tallrikan
Neittan å tjio – häng op i smörtio.
Denna månad blir det en mycket fyndig text skriven av Alexander Lindgren från Påläng. Han framför denna rapp tillsammans med gruppen GÅRK. Lyssna på den genom att klicka på LÄNKAR här ovan, välj http://www.thekalixlanguage.org och klicka på MUSIC.
Text: Alexander Lindgren
He jär beitti o mårjan å je liot stei åopp
je kåok me kjaffe å ta me in kåopp.
Öut bordi höuse å såop å borda bråo
ein ini föuse åsta mjölk i kåo.
Je far åt Skåtan å dra åopp näta
je jär håongra å liot jo hå me na äta.
Seimpen å låkan å nan knåbba seik
båra he jär färskt – jär e då läik.
Nåpp frusileimbera å stjiot in håra
ät jär e na spåra uti he jär båra djåra.
Åopp ipi berge å hågg se nan tåll
åt kwiln så jär man no gjanska åll.
Man hålla rackel schär – kröngo vela
man mora vårn da – bḷä ät nantin feḷa.
Leigg å weil se å våra i fri
he få man djåra når man jär grivi ni.
ḻ – uttalas som tjockt L
Kåḻvkreick – spillkråka
Siselstjit – gulsparv
Spirilipi – enkelbeckasin
Djyḻiböytt – taltrast
Spititit – talltita
Nåristjir – nötskrika
Nåttskwötto – fladdermus
däran – därifrån
Jär´n bordi Båoträske? Jå, hån jär däran. – Är han från Bodträsk? Ja, han är därifrån.
schäran – härifrån
Jär´a frå böyn? Jå, a jär schäran. – Är hon från byn? Ja, hon är härifrån.
einro – innanför
Kwåst´n sta einro dör´n. – Kvasten står innanför dörren.
öyttro – utanför
Do liot fåra öyttro holmen om do skå få na ve meet. – Du måste fara utanför holmen om du ska få något med meta.
fremro – framför
Hån ståo främro mi så je så eintna. – Han stod framför mig så jag såg inget.
bakro – bakom
A satt bänken bakro mi. – Hon satt bänken bakom mig.
je it fäile till frökost – jag äter fil till frukost
nöyhalstreströmmingen – nyhalstrad strömming
tånnbrötöylla – hårt eller mjukt tunnbröd, pålägg av exempelvis fisk, potatis, lök
(surströmming eller halstrad strömming)
hå ve na dååpp ini kjaneistern – har vi nåt fikabröd i brödburken (plåtburken)
gred´n – grädde
miḻe – mjöl
ve liot tjyyp eka – vi måste köpa ägg
pålt´n – palt
bḻåopålt´n – blodpalt
störning – stuvning på fläsk eller kött
gröyll – spilla vid sidan om, söla ned när man häller upp exempelvis mjölk
lät smöre kḻyken – låt smöret smälta
hivel – hyvel
håmarn å späiken – hammaren och spiken
tåombstock – tumstock
vötopasse – vattenpasset
knäiv – kniv
twäing – tving
brere – brädan
sneicker – snickra
trere – trä
täḻi – tälja
kota – tälja, lite mer planlöst
kjaarv – karva
kånan – hyvelspån
töyndre – tändved
speilk steicken – spänta stickor (för att göra upp eld)
i stjälltack – ledarfår med skälla
in bääss – en bagge
i lap – ett lamm
tjittn – kätte
öullsax – ullsax
skröubbståoḻ – skrubbstol där man först satt och grovkammade den klippta ullen innan man kardade den
kjard – kard
härvelkors – garnvinda
in nöyststeick – den fästs på en stolsrygg och används för att spänna ut garnhärvan när garnet nystas
in steicksöm – en stickning, exempelvis strumpstickning
