i anderbråk – trämall för att böja skidbrätte
rännståvaran – skidstavarna
tröuen – trugor på skidstaven
fjätane – skidspannet
öḻen – skinnöglor, enkel skidbindning som helst användes med snibbskor
rään – åka skidor på längden
reinn – åka skidor nedför en backe
tjiro – tjära
åt tjåra andran – att tjära skidorna
Di gja å di gja å kål e promener.
Di pråta å di pråta å kål e konverser.
Di äta å di äta å kål e bullerjong,
å så jär e båra tjyttspare.
De går och de går och kallar det promenera.
De pratar och de pratar och kallar det konversera.
De äter och de äter och kallar det buljong
och så är det bara köttspad.
I raams
Pela, pela fåotan
reist ät fåro
lööp ät djeto
köut ät kåon
fann ät åt do
läot gja he´m
till måmmen å påppen.
En ramsa
Vicka (rör) på fötterna
söka efter fåren
springa efter getterna
springa efter korna
hittade inte igen dem
måste gå hem
till mamma och pappa.
Hin – här
Hin skå do få sei – Här ska du få se.
Din – där
Hån sta jo din – Han står ju där.
Säive – på sidan om
He var blåbera säive veän – Det fanns blåbär på sidan om vägen.
Meitta – på mitten
Tjyr ät meitta veän – Kör inte mitt på vägen.
Näret – nedför
Var förseikti na do gja nerät trappen – Var försiktig när du går nedför trappen.
rövelsskåon – skor med halvhöga skaft
stjinnstövlen – skinnstövlar
häḻidasswårtskåon – finskor, från början endast svarta
låoskåon – svarta helgdagsskor, senare även bruna
batskåon – de lindades med vävda skoband runt skaften
kängskåon – dam eller barnskor som remmades hela vägen
löudden – filtskor
remeskåon – skor som remmades
smärtingskåon – mörkblå eller grå tygskor
skåon tjeeipp – skorna är för stora och ”glappar”
Åt våra gnöo – att gnälla och klaga
Åt våra försån – att vara försagd
Åt våra lakräckt – att ha svårt att försonas
Åt våra sniper – att röra sig nätt och på ett fint sätt
Åt våra ettseiend – att alltid vara noga med att saker och ting gagnar en själv
Åt våra vesito – att stanna för länge vid besök eller om smuts som är svår att få bort
våra opa äindje – arbeta med slåttern
stjiro – skäran, ett redskap
leien – lien
hässireinden – ”rindor” eller stänger som man hässjade, lade höet på
hässistöḻpan – hässjestolpar
sita – brynsten som användes för att slipa och bättra på liens egg
weti opa leien – skärpa liens egg
åte – stickande, bitande insekter utomhus såsom mygg och knott, ej getingar
stjöyla – ryggsäck av skinn för maten man hade med
blata – törstsläckande blandning av fil och vatten eller kärnmjölk och vatten
blatflaska – träflaska för drycken
böḻkuno – en kvinna som lyfte upp bördan med hö på mannens axlar
slå opa dåga – slå med lien tidigt på morgonen med dagg i gräset
i kåfåor – kofoder som räckte för en ko i ett år
djile – gille när man firade att höbärgningen var klar, ofta gräddades våfflor
råmptåsken – grodyngel
misomarstöke – storstädning innan midsommar
konvallibḻåomen – liljekonvaljer
jank å i gröut – klippa lite grand, jämna till (håret)
tjitfoḻke – känt folk, personer man träffat förut
jåta – äta glupskt
sööy ät båt´n – luta inte båten
jäärmt – idissla
nöyckeḻ – blinka i samförstånd, flirta
jyr – yr, vimmelkantig eller svamlig (om en person)
jyring – svamlig person
kjan do jööḻp me – kan du hjälpa mig
ḻ – uttalas som tjockt L
mafeḻat – besvärligt
miḻdåompt – mjölnypa
miokköko – mjukkaka
misspjela – försäga sig (ev. med avslöjande min)
må´n äi, må´n i – alltid något
månnvärra – läppar
mäink – minska
möurspeora – murslev
ḻ – uttalas som tjockt L
pansjåon – pension
påvelser – gestikulera, väsnas
peingsthäḻja – pingsthelgen
pela – vicka ex. med fötterna
pjeesk – ung flicka
pḻåg, klipḻåk – klädplagg
pöör – trasa
pörat – trasigt
pota – peta
pront – absolut, till vilket pris som helst (skul pront ini biln)
pröto, prötoför – pratsam (hån var pröto)
påntlårv – trasdocka
