(g) betyder att uttalet skiljer mellan byarna, uttalas med eller utan g
ḻ – uttalas som tjockt L
Nagerst – någonstans
Monni nagerst så do rävaspåre? – Var någonstans såg du rävspåret?
Na(g)ostans – någonstans (inte så preciserat)
Ät skå je fåra naostans – Inte ska jag fara någonstans.
Nanvegs – någonstans
Dö skå ät nanvegs! – Du ska inte någonstans!
Na(g)oloto – någorlunda
Je sneickre i båoḻ å he bḻe naoloto – Jag snickrade ett bord och det blev någorlunda.
Januari 2022
Arostans – annanstans
He jär ät na veiller arostans – Det är inte bättre någon annanstans.
Eingenvegst – ingenstans
Dö gja eingenvegst! – Du går ingenstans!
Eingostans – ingenstans
Eingostans fanns e få se kjaffe – Ingenstans fanns det att få sig kaffe.
Makostans – på många ställen
Makostans var e fåttigt den tein – På många ställen var det fattigt den tiden.
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
åscha – glupsk, våra åscha – gräver åt sig
åseint – intet
åssnat, åschnat – besvärligt
åtabak, fårstadörrn ståo åtabak – farstudörren stod öppen
åti – bredvid
åvåot – blötföre
åväxt – öde, avsides
åårn – ordna
äindje – höbärgning
äinkot, djåra i äinkot – på pin kiv, göra med flit
ämli – känna sig dålig, inte i form
ända läik – (tänk) ändå
ät – inte
ät je veissa – åtminstone inte jag
äärn – ämna, je jär ärne – jag ämnar, tänker
äärrd – kull, fågelkull
öffer – i vägen, stå öffer – stå i vägen
ögondes – avundsjuk, missunnsam
örkdan – vardagen
örkt – besvärligt, slitsamt
örsnöurr – trollslända
ötyvi – utöver
öuta – utantill
öutle – less, trött, missmodig
öyntjeli – ynklig
öytteri – omkring, utanför
öyttro – utanför
öö – öda, ödsla
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
åokåna – obekant, främling
åolöten – rackarungar
åom vårtanne – huller om buller, virrvarr
åondaföron – oföretagsam
åoppstoka – uppklädd
åopptoga – uppförslut, uppförsbacke
åoschak – orsak
åoserotarmen – lysten, sugen på något gott att äta, beror på den ”tarmen”
åoskjavers – inte så illa, inte oävet
åotjit – okänd
åovöḻa – spefull, respektlös
åovöḻing – lymmel
åovörn – otrevligt sätt
åoånis – missunnsam
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
å nöyest – ospårat, skidder å nöyest – åka skidor ospårat
åbek se – åbäka sig, kråma sig
åborda – ovanlig, avvikande
åites – oavbrutet
åll – trött
åller – aldrig
ållre – allaredan
ållterere – irriterad, upprörd
åḻmöken – mjölkört, rallarros
åodjin – ogin, snål
åofeḻa – ofärdig, halt, handikappad
åohäft – omedvetet
åoiti – svulten, ej ätit
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L, (g) uttalas ibland, uttalet skiljer mellan olika byar
wåran – varifrån
wårrn – varje
wåssbito – biter vasst, om ex mygg
wäkalit – vingligt
välis di – lyckliga du
vämmaḻe – vadmal
väsand – oväsen
väsitofḻu(g)in – närgångna flugor (uttalas med eller utan g)
yri, anderyri – skidspår
yvidjivi – övergiven, öde
yviåta – överlopps, rester
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L, (g) uttalas ibland, uttalet skiljer mellan olika byar
vesoma – omedelbart
vetandessiok – nyfiken, vetgirig
vi(g)olant – spänstig, vig, alert
vono, moni – var, voniders – var någonstans
voorn – våran
vyri å fyri – varit och farit
wå verklit – vad i all sina dar
wå vål de – vad fattas dig, vad vållar dig, hur är det fatt
wåḻar – varje, wåḻar gjak – varje gång
våra gåfför – vara god för, kunna, orka
våra i dröken – yrvaken
våra skröup – slösa, misshushålla, ta för sig
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
uti å bordi – vela, vara osäker
utimilla – emellanåt
ve täin – så småningom, tids nog
weeḻ – gråta (om barn)
vei – vid
veidd – vidd
veiller – bättre, ät na veiller – inte något bättre
weimeli – ironisk
veḻ – väl, bra
veḻ – värd, värde
veḻa – världen
wenna – vresig, tvär
ver – väder
vergrann – bryr sig inte om vädret
versmökot – unken smak eller doft, om bröd eller mjöl
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
tääintj – tänka
töḻosparr – bofink
tönningan – när snön har tinat runt trädstammarna
törre harmen – ren ilska, göra något i ren ilska
töugg såoḻa – tugga sol, driva omkring, gå och driva
töy se – ty sig
töysklandsres – Tysklandsresa, omskrivning för abort, barnafödsel utomlands
töyttj – tycka, wå tyttj do, wå tyss do – vad tycker du
töyttj somaless – samtycka
töyttjes våra – vara fin i kanten, tyckte sig vara märkvärdig
Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Köḻismåḻe och I åoḻleist
ḻ uttalas som tjockt L
twåa se – tvätta, tvaga sig
twörrt – omedelbart, genast
tåḻa stöyggt – tala vulgärt
tåḻa åostjilit – tala otydligt, sluddra
tåḻtweinne kjaff – mycket starkt kaffe
tåmång – tomhänt, gja ät tåmång yvi gåḻn – gå inte tomhänt över gården
tåomb – tumme
tåomben meitt ini hata – ha tummen mitt i handen, vara opraktisk
tååsk – liten flicka, flicksnärta
täi – ofta
tändrik – häftstift
tänkt, åt våra tänkt – att vara underfundig
tärrest – jämt, för det mesta
Kalixbondska 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.