I raams
Pela, pela fåotan
reist ät fåro
lööp ät djeto
köut ät kåon
fann ät åt do
läot gja he´m
till måmmen å påppen.
En ramsa
Vicka (rör) på fötterna
söka efter fåren
springa efter getterna
springa efter korna
hittade inte igen dem
måste gå hem
till mamma och pappa.
Hin – här
Hin skå do få sei – Här ska du få se.
Din – där
Hån sta jo din – Han står ju där.
Säive – på sidan om
He var blåbera säive veän – Det fanns blåbär på sidan om vägen.
Meitta – på mitten
Tjyr ät meitta veän – Kör inte mitt på vägen.
Näret – nedför
Var förseikti na do gja nerät trappen – Var försiktig när du går nedför trappen.
rövelsskåon – skor med halvhöga skaft
stjinnstövlen – skinnstövlar
häḻidasswårtskåon – finskor, från början endast svarta
låoskåon – svarta helgdagsskor, senare även bruna
batskåon – de lindades med vävda skoband runt skaften
kängskåon – dam eller barnskor som remmades hela vägen
löudden – filtskor
remeskåon – skor som remmades
smärtingskåon – mörkblå eller grå tygskor
skåon tjeeipp – skorna är för stora och ”glappar”
Åt våra gnöo – att gnälla och klaga
Åt våra försån – att vara försagd
Åt våra lakräckt – att ha svårt att försonas
Åt våra sniper – att röra sig nätt och på ett fint sätt
Åt våra ettseiend – att alltid vara noga med att saker och ting gagnar en själv
Åt våra vesito – att stanna för länge vid besök eller om smuts som är svår att få bort
våra opa äindje – arbeta med slåttern
stjiro – skäran, ett redskap
leien – lien
hässireinden – ”rindor” eller stänger som man hässjade, lade höet på
hässistöḻpan – hässjestolpar
sita – brynsten som användes för att slipa och bättra på liens egg
weti opa leien – skärpa liens egg
åte – stickande, bitande insekter utomhus såsom mygg och knott, ej getingar
stjöyla – ryggsäck av skinn för maten man hade med
blata – törstsläckande blandning av fil och vatten eller kärnmjölk och vatten
blatflaska – träflaska för drycken
böḻkuno – en kvinna som lyfte upp bördan med hö på mannens axlar
slå opa dåga – slå med lien tidigt på morgonen med dagg i gräset
i kåfåor – kofoder som räckte för en ko i ett år
djile – gille när man firade att höbärgningen var klar, ofta gräddades våfflor
råmptåsken – grodyngel
misomarstöke – storstädning innan midsommar
konvallibḻåomen – liljekonvaljer
jank å i gröut – klippa lite grand, jämna till (håret)
tjitfoḻke – känt folk, personer man träffat förut
jåta – äta glupskt
sööy ät båt´n – luta inte båten
jäärmt – idissla
nöyckeḻ – blinka i samförstånd, flirta
jyr – yr, vimmelkantig eller svamlig (om en person)
jyring – svamlig person
kjan do jööḻp me – kan du hjälpa mig
ḻ – uttalas som tjockt L
mafeḻat – besvärligt
miḻdåompt – mjölnypa
miokköko – mjukkaka
misspjela – försäga sig (ev. med avslöjande min)
må´n äi, må´n i – alltid något
månnvärra – läppar
mäink – minska
möurspeora – murslev
ḻ – uttalas som tjockt L
pansjåon – pension
påvelser – gestikulera, väsnas
peingsthäḻja – pingsthelgen
pela – vicka ex. med fötterna
pjeesk – ung flicka
pḻåg, klipḻåk – klädplagg
pöör – trasa
pörat – trasigt
pota – peta
pront – absolut, till vilket pris som helst (skul pront ini biln)
pröto, prötoför – pratsam (hån var pröto)
påntlårv – trasdocka
Två äldre herrar stod och läste skylten utanför kaféet;
Kaffe, te, chokolade m.m.
”Ja, kjafe och te he vet man jo wo ne jär
men kokoladé å m m ha je ät småka”
Ja, kaffe och te det vet man ju vad det är men choklad och m.m. har jag inte smakat.
sess ni – (var så god och) sitt ned
sessen ni – sitt ned (till flera personer)
in kjafeläka – en kaffetår
kjafetjälera – kaffekärlen
kjafedarr´n – koffeinabstinens
kjager – darra på handen
kjagerhänt – darrhänt
töyppa – pipen på kaffepannan
Meist man i kjafestji opa gåḻve få man kjafefrämmond.
Tappar man en kaffesked på golvet får man kaffegäster.
he bḻåås djäḻmat – det blåser kallt
he grein eeill – det blåser kallt, vinden är kall (sägs aldrig om sommarvindar)
he bḻåås tjånat – det blåser kallt
moka snyn – skotta snö
Nåoḻa jär kål woran a än bḻåås… – Nordanvinden är kall varifrån den än blåser…
