Februari 2017

he bLås djäLmat – det blåser kallt

he grein eeill – det blåser kallt, vinden är kall (sägs aldrig om sommarvindar)

he bLåås tjånat – det blåser kallt

moka snyn – skotta snö

NåoLa jär kål woran a än bLåås – Nordanvinden är kall varifrån den än blåser…

 

Publicerat i Okategoriserade

Januari 2017

Andran – skidor

I yri – ett skidspår

Yrja – skidspåret

Kjappränn – tävling på skidor

Åt fåra å nöyest – att åka ospårat (skidor eller släde)

He ha byrt å jåka – när det börjar frysa tunn is på hösten nära stranden

Skreill – åka skridskor

Möyssen – mössor

Publicerat i Okategoriserade

 

December 2016

kårakLira – herrkläder

fLanellstjoårta – flanellskjorta

kjalsångan – kalsonger

bosaröull/posaröull – kraftigare arbetsskjorta, som ytterplagg

wåLasstjåorta – vardagsskjorta

kunokLira – damkläder

löstöytje – livstycke, användes istället för korsett

fyrikLire – förkläde

jioL – jul

jioLgrena – julgranen

dårinåLen – barr

liosa – ljusen

 

L uttalas som tjockt l.

Publicerat i Okategoriserade

November 2016

Lät dör´n fåLi hata – stäng dörren

Åt fåra yvi ve hårafåot´n – att släta över om man sagt för mycket

Ät veissa dji håndän bort se – om någon är snål, girig

Åt våra gnipo – att vara irriterad, lättretlig

Åt våra höuld – att vara sparsam

Åt våra ettseiend – att alltid se efter om det gagnar en själv

Publicerat i Okategoriserade

Oktober 2016

Åt våra dröufeLa – att gå snabbt, ta långa steg

Åt våra framtöLo – att prata för mycket, skvallra

Åt våra äila – att vara ombytlig i humöret

Åt tå till händers – att puckla på och slåss

Åt våra djiro – att vara flitig, arbetssam

Åt våra einmörd – att ha ont i sinnet

 

Publicerat i Okategoriserade

September 2016

bakfarsk – bakfalsk talar bakom ryggen på andra

bisneippeli – rask och duktig

wenna – bitsk, sägs om hästar och ibland även om människor

som i månilios – tyst, snäll, försynt

gårenväis – väldigt envis och tjurig

baLståor – väldigt stor, oftast om saker

pikerlät´n – mycket liten, pytteliten, även om saker

L uttalas som tjockt l.

 

Augusti 2016

he rora i väst – himlen rodnar i väst, solnedgång förebådar vackert väder

he rora i öst – himlen rodnar och förebådar regn/nederbörd

bällingan – fiskyngel

markan – maskarna (daggmask)

åLmöken – mjölkört, ”rallarros”

snåtterkårtan – hjortronkart

snåttren – hjortron

mossabera – tranbär

brambera/branbera – hallon

bLåhårschan – gräsänder (hane)

beristötn – berguv

tjirotjäll – gräshoppa, vårtbitare

L uttalas som tjockt l.

 

Juli 2016

he hördes i gLaver – det hördes vågskvalp

viti näta – vittja näten

råo ät harrn – fiska harr från båten, ro drag

he döusk å reen/regen – det duggregnar

båra ve ät få åska – bara det inte blir åska

he bLeixter – det blixtrar

göullmåora – nyckelpiga

låktgräse – myskbrodd, ”luktgräs”

döyntjlårken – svinmålla

tåbaksbLåomen – rölleka

L uttalas som tjockt l.

 

Juni  2016

krakråo – spindel

möye – mygg

tjeippskåon – skor som är lätta att ta på (utan remmar)

wåLaskLira – vardagskläder

häLidaskLira – kläder för helgen

fyrikLi – förkläde

kox knöut – leka kurragömma

slå möyl/schLå möyl – spela brännboll

i selter – ett slagträ

remidjen – bestick

gjafel – gaffel

kneiv – kniv

stji – sked

stjir – skata

L uttalas som tjockt l

 

Maj 2016

tjåLabLåomen – kabbleka

kåombren – hängen på exempelvis björk och al

kåora – grankåda

gårken – tallkåda

gråila – sädesärla

tröno – trana

schwöLo – svala

tjiroveine/tjidorveine – tjäderspel

stjir – skata

gråoft – groda

mäokar – padda

skLöör – ödla

fäler – fjäril

kra-kråo – spindel

L uttalas som tjockt l.

 

April 2016

aak/agg – avig

dö ha jo tö opå de tröa aak – du har ju tagit på dig tröjan avig

anvåra – iaktta, noga uppmärksamma

anworn da – varannan dag

anwort år – vartannat år

aroloto – på annat sätt, annorlunda

arostans – på andra ställen, annorstädes

hin jär e såoln men arostans jär e regne – här är det sol men på andra ställen är det regn

aritan – arton

armest – knappast

 

Mars 2016

makoloto – på många sätt

mangs – till och med

mase´r – promenera

meitt i deer – plötsligt

moniders – var

mora – ta det lugnt

måre – smulor

mågahåoe – förstånd att äta lagom mycket

mäinder he – kanske det

möL ihåop – skrynkla

L uttalas som tjockt l.

 

Februari 2016

falit – tillfälligt skadad, exempelvis halt

feLes – färdas, åka eller gå

femakegjaffla – fingrarna (när man äter med fingrarna)

fleire – det snöar lite grann, även i betydelsen lätt kall snö

fleiss – fnissa i smyg

flå´se – potatisskal av kokt potatis

skjaLe – skal av rå potatis

fåra gåLmeilla – ranta ute på byn

fäosken – murket trä

förskrättjelit – förskräckligt

Januari 2016

sny´n – snön

kå´lsny´n – kall snö

he bär ni – kraftigt snöfall

fionasny´n – lätt fjunig snö

gLåppersny´n – regnblandad snö

snygLåppre – regnblandad snö

he laamp å snyy – kraftigt regnblandat snöfall

lapphanskan – snöflingor stora som handskar, regnblandad snö

nöysny´n – nysnö

skåran – skaren

he tråsa å snyy – lätt snöfall

öur – snöyra

L uttalas som tjockt l.

 

December 2015

Gja å rääit – gå och slå dank och ingenting göra

Våra ner se – vara egoistisk

He tjääll ini tanna – det ilar i tanden

Rååp it öut – ropa rakt ut

Moni skå hehän bark å –
hur skall detta sluta, vart skall detta bära iväg

 

November 2015

Bråska, bråska bröre bränns å brato, tjälinga haar eintna för hato
– Bråttom, bråttom brödet bränns på elden, kärringen hade inget till hands

Böytt föttren ve låomen – Bytt fötter med lommen (går ostadigt)

Vårken rötter el fötter – Varken rim eller reson

He be´r måot – Det känns motigt

 

Oktober 2015

Hån jär så fåti så´n tjänn ät åt kåongens möynt.
– Han är så fattig att han inte känner igen kungens mynt.

Förr stuLo di ve´n, nö hå di stuLi stjeifte å, saar hån så har gö veild.
– Förr stal de ved, nu har de stulit hela skiftet, sa han som gått vilse.

He jär så kåldrae kröngo gålve så djym je ät månspele så spela ne hela nåta.
– Det är så kalldrag kring golvet så gömmer jag inte munspelet spelar det hela natten.

L uttalas som tjockt l. 

 

September 2015

gackara – storlom

lö(g)en – löja

lö´stjyt – sköt för fiske av löja (nät)

nätisteicka – nätsticka, används för att samla ihop nätet

veinbärsböuskan – vinbärsbuskar

leimbera – lingon

leimberreise – lingonris

potåtiskårn – potatisblast

När (g) står inom parentes som ovan, lö(g)en, visar det att uttalet skiljer sig mellan byarna, det uttalas med eller utan g.

Publicerat i Okategoriserade